Avskaffandet av allmän revisionsplikt från ett skatteperspektiv
Sammanfattning: Den första november år 2010 avskaffades den allmänna revisionsplikten i Sverige. Det främsta syftet med avskaffandet var att minska kostnaderna för små aktiebolag. Då skulle även bolagen kunna nyttja de pengar, som de tidigare tvingats använda för att betala revisorsarvodet, på det sätt som bolaget anser är bäst.Tillsynsmyndigheten Skatteverket är en intressent till bolaget vars arbete innefattar att inhämta skatt från Sveriges alla företag samt att motarbeta skattefel. Denna studie syftar till att utreda om och hur Skatteverket upplever att avskaffandet av revisionsplikten påverkat mängden fel i beskattningsunderlagen som har sin grund i redovisningen. Därmed undersöks om Skatteverket upplevt att antalet skattefel har påverkats till följd av avskaffandet.För att kunna uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Vi har genomfört ett antal olika intervjuer med lämpliga representanter från Skatteverket för att kunna insamla studiens empiri. I referensramen definieras viktiga teoretiska begrepp och en förklaring ges av revisorns roll i bolaget. En redogörelse för intressentmodellen samt principal-och agentteorin beskriver sambandet och relationen som föreligger mellan Skatteverket och bolaget. Dessutom beskrivs de konsekvenser som slopandet medfört enligt utredningar samt rapporter, och slutligen presenteras de tidigare studier som gjorts inom forskningsområdet.Det som framkommer av empirin är att Skatteverket inte noterat några negativa konsekvenser till följd av avskaffandet - redovisningskvaliteten har inte försämrats och antalet skattefel har inte ökat. Informanterna yttrar i motsats till tidigare forskning att det inte föreligger något samband mellan revisionen och redovisningskvaliteten. Inte heller anses revisorn vara så pass viktig för tillsynsmyndigheten som tidigare studier påvisat. Informanterna menar att revisionen kan vara till hjälp ibland, men är inte avgörande för deras verksamhet. Skiljaktigheterna mellan empiri och tidigare studier kan grunda sig i att aktiebolag numera ersätter sin revisor med en redovisningskonsult. Den slutsats som kan dras utifrån analysen är att resultatet från de tidigare studierna inte stämmer överens med hur Skatteverket upplever slopandet, och att bolagen troligen ersätter revisorn med en redovisningskonsult eller någon annan likvärdig.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)