Rökgaskondensering på Ålidhems värmeverk

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Författare: Erika Pahkala; [2013]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Umeå Energi har som kundlöfte att bli klimatneutrala till år 2018. En stor del av detta är att minska sin användning av fossila bränslen. Detta kan åstadkommas på en rad olika sätt och man undersöker nu vilka olika möjligheter som finns att möjliggöra detta. Ett sätt är att effektivisera de anläggningar man har och därför vill man undersöka om en rökgaskondensering på Ålidhems värmeverk skulle vara ett bra alternativ.

På Ålidhems värmeverk finns ett antal pannor varav två biobränslepannor, P6 och P7, som eldar torrflis respektive returträ. Ingen av dessa har i dagsläget någon rökgaskondensering. Det har tidigare gjorts liknande försök för att undersöka om det skulle vara lönsamt men man har då funnit att så inte varit fallet. Skillnaden med detta arbete är att man tittat på båda pannorna. Tidigare har endast P6, den största av pannorna med sina 32 MW, undersökts.

Arbetet inleddes med att beräkna värmeinnehållet i rökgaserna för respektive panna. Beräkningarna har genomförts med två metoder varav den ena är baserad på bränslesammansättningen och den andra är baserad på mätdata på rökgassammansättningen. Sedan kontaktades tre företag för att få kostnadsförslag på kondenseringsanläggningar varav två återstår, Radscan Intervex samt Pilum Polyproject.

Kostnadsförslagen skiljer sig något mellan de två företagen. Radscan har två förslag till varje panna, ett utan uppfuktning och ett med uppfuktning. Radscan ville inte lämna några uppgifter om en gemensam kondensering då man inte anser att det skulle vara lönsamt. Pilum har bara ett förslag för varje panna, vilket inte innehåller uppfuktning då man anser att detta inte skulle vara uppskattat av Umeå Energi med tanke på att återbetalningstiden ökar. Ur ett 2018-perspektiv kan detta ändå vara intressant genom att det är koldioxidfri värme. Pilum har dock gett ett förslag på en gemensam kondensering även om man inte rekommenderar en sådan uppställning.

Bränslemetoden visar att hos P6 finns ett möjligt effektuttag på ca 4 MW och hos P7 3,4 MW. Rökgasmetoden ger ett högre effektuttag, för P6 ca 6 MW och för P7 ca 5 MW. Varför det är så stor skillnad har inte kunnat fastställas med säkerhet men det mest troliga är flera felaktiga indata eller beräkningsfel. Eftersom att bränslemetoden verkar vara den vedertagna metoden inom rökgaskondenseringsbranschen baseras de ekonomiska beräkningarna på dessa resultat.

Det mest lönsamma förslaget kommer från Radscan och gäller P7. Det är förslaget utan uppfuktning och har en återbetalningstid på strax under 6 år och en internränta på 23,6 %. För P6 är det mest lönsamma förslaget det med uppfuktning från Radscan. Det har en återbetalningstid på ca 12 år och en internränta på 12,6 %. Det minst lönsamma förslaget gäller P6 och Pilum. Med en kalkylperiod på 20 år hinner inte punkten för återbetalning nås och internräntan ligger på 6,9 %. Lägsta nivå på internräntan är 8 %. Det minst lönsamma förslaget för P7 är både Pilums och Radscans förslag med uppfuktning med en återbetalningstid på 7 år och en internränta på 20,2 %.

Slutsatsen är att det skulle löna sig att investera i en rökgaskondensering på Ålidhem, framförallt på P7, och att detta är en särskilt god investering med tanke på 2018.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)