Borta bra men hemma hemskt? - Repatriering ur ett identitetsskiftesperspektiv

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar upplevelsen av att komma hem från längre utlandsuppehåll (repatriering) och hur en förståelse för identitetsskiften vid internationella uppdrag kan användas i International Human Resource Management. Uppsatsens syfte är att 1) beskriva, tolka och förklara hur medlemmar i föreningen Hjemvendte.dk upplever att flytta hem till Danmark efter längre utlandsuppehåll. 2) redogöra för hur en förståelse för identitetsskiften vid internationella uppdrag kan användas i HR-arbete. Jag utgår från en socialpsykologisk teori, The Cultural Identity Model, av Nan M. Sussman (2000). Enligt denna teori leder rubbningar i självuppfattning och förändringar i en resenärs kulturella identitet till ett subtraktivt, additivt, affirmativt eller interkulturellt identitetsskifte vid repatriering till hemkulturen. Jag har i uppsatsen både en empirisk och teoretisk inriktning. Jag använder elektronisk empiri och gör en kvalitativ textanalys på 37 självreflektioner skrivna av ”månadens profiler” i föreningen Hjemvendte.dk. Hjemvendte.dk är en förening vars syfte är att hjälpa danska hemvändare att återfå fotfästet i Danmark efter vistelser utomlands. Slutsatsen från den empiriska analysen är att det bland månadens profiler finns en samstämmighet i att det kan vara svårt att komma hem. Men det finns diskrepanser i materialet och repatriater som inte upplevt några återanpassningssvårigheter. Diskrepanserna förklaras med att repatriaterna har genomgått olika identitetsskiften som en följd av vistelsen utomlands. Slutsatsen från den teoretiska analysen är att en förståelse för identitetsskiften vid internationella uppdrag kan bidra till International Human Resource Management på flera sätt. The Cultural Identity Model kan vara ett verktyg vid internationella rekryteringar och hjälpa repatriater till större självinsikt. Arbetsgivare som skickar anställda på utlandsuppdrag bör erbjuda träning och terapi före och efter utlandsvistelsen. Detta för att minimera negativa upplevelser, förebygga hög personalomsättning samt främja interkulturella identitetsskiften.