Användandet av handskar inom djursjukvården, i teori och praktik : en enkätstudie

Sammanfattning: Syftet med arbetet var att granska hur följsamheten till handskanvändning såg ut på smådjursverksamheter i Sverige, samt undersöka om det fanns ett glapp mellan teori och praktik. Under djursjukskötarprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet får studenterna lära sig att handskar ska användas vid många olika typer av arbetsuppgifter, men när kunskaperna från utbildningen sedan ska appliceras i verkligheten kan problem uppstå. En kortare litteraturstudie gjordes där rekommendationer för handskanvändning samt för- och nackdelar med handskar undersöktes. En enkätundersökning gjordes sedan för att undersöka djurhälsopersonalens attityd kring handskanvändning. Denna enkät skickades ut till 60 olika smådjursverksamheter runt om i landet. Det är viktigt att använda handskar på ett korrekt sätt för att risken för smittspridning ska minska. God handhygien uppnås inte genom att endast sätta på sig ett par handskar. I dagsläget finns ett flertal olika typer av handskar på marknaden och att veta vilken typ av handske som ska användas när kan vara svårt. Resultatet av enkäten visade att medvetenhet om korrekt handskanvändning finns, men följsamheten är bristfällig. Respondenterna använde inte handskar vid ett flertal arbetsuppgifter där det enligt rekommendationer bör användas. Anledningen till detta trodde majoriteten av respondenterna var ovana eller dålig rutin. En möjlig lösning till att öka följsamheten av handskanvändning trodde respondenterna var mer utbildning. Exempel på arbetsuppgifter där handskar inte användes i den utsträckning som rekommenderas var bland annat kanylläggning och blodprovstagning samt hantering av dropp. Vid hantering av dropp var det flest djurvårdare som angav att de inte använde handskar. Enligt lag får djurvårdare inte koppla på dropp utan endast koppla av, vad de syftade på med hantering av dropp är inte specificerat. Handskar bör dock användas vid all hantering eftersom risk för kontamination finns vid både på- och avkoppling av dropp. Genomgång av rutiner på arbetsplatsen skulle kunna förbättra följsamheten till detta. Anledningen till att handskar inte användes vid blodprovstagning eller kanylläggning var, enligt kommentarer från respondenterna, på grund av att handskar inte gav samma känsla av kontroll samt att fingertoppskänslan förlorades. Ett större utbud av handskar, samt mer anpassade handskar för djursjukvård kan vara en lösning till detta problem. Resultatet av detta arbete visar att det existerar ett glapp mellan teori och praktik när det kommer till användandet av handskar. Åtgärder måste därför göras för att studenternas kunskaper på ett bra sätt ska kunna införlivas på deras framtida arbetsplatser. Ett förslag kan vara att studenter och handledare (tillika studenternas framtida kollegor) redan under djursjukskötarnas verksamhetsförlagda utbildning försöker skapa en god relation. Detta skulle göra det lättare för de nyexaminerade djursjukskötarna att våga ta plats när de sedan kommer ut i arbetslivet.