Sjukgymnasters användning av djup nackmuskelträning vid behandling av nacksmärta : - en enkätstudie

Detta är en Magister-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Malin Matslova; [2014]

Nyckelord: sjukgymnastik; djup nackmuskulatur;

Sammanfattning:

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters användning av specifik träning av djupa nackmuskler vid behandling av nacksmärta. Frågeställningarna var: ”I hur stor utsträckning använder sig sjukgymnaster av träningsmoment som syftar till specifik träning av djupa nackmuskler i behandlingen av nacksmärta?”, ”Förekommer det något samband mellan hur stor utsträckning sjukgymnaster använder denna specifika träning, och deras specialistkompetens inom idrottsmedicin respektive ortopedisk manuell terapi?”, ”Vilken övning används mest?” och ”I vilken utsträckning anser sjukgymnaster att specifik träning av djupa nackmuskler är relevant vid behandling av nacksmärta?”

 

Metod

Metoden var en enkätstudie. Utifrån studiens syfte och frågeställningar utformades en webbenkät. Enkäten testades på fyra sjukgymnastkollegor och reviderades därefter flera gånger. Enkäten skickades ut till 161 sjukgymnaster. Enkätundersökningen genomfördes under tidsperioden februari-mars 2014.

 

Resultat

Av 161 utskick registrerades 53 svar (33%). Specifik träning av djupa nackmuskler ansågs vara relevant i större utsträckning jämfört med specifik träning av ytlig nackmuskulatur vid behandling av nacksmärta. Hållningskorrigering var den övning som förekom i störst utsträckning. Träning av ledpositionsminne och  uthållighetsträning med hjälp av trycksensor, förekom minst. Signifikanta skillnader observerades mellan sjukgymnaster med och utan specialistkompetens när det gällde deras användning av uthållighetsträning av djupa nackflexorer med hjälp av en trycksensor, samt träning av nackens ledpositionsminne. Specialistsjukgymnaster inriktade mot ortopedisk manuell terapi använde ögonmotorisk träning i signifikant större utsträckning än specialistsjukgymnasterna inriktade mot idrottsmedicin.

 

Slutsats

Bland de 53 sjukgymnaster som besvarade enkäten, användes hållningsträning i störst utsträckning. De övningar som förekom i minst utsträckning var träning av nackens ledpositionsminne samt  uthållighetsträning med hjälp av trycksensor. Skillnad förekom mellan specialister och ickespecialister i användningen av övningar. Sjukgymnasterna ansåg inte att grundutbilningen gav dem tillräckliga kunskaper om träning vid nacksmärta.

 

 

 

 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)