Leder revision och en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter till högre redovisningskvalitet? : En kvantitativ studie om hur revision och styrelsens könsfördelning påverkar huruvida fel kvarstår i årsredovisningen

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Företagsekonomi; Högskolan i Gävle/Företagsekonomi

Sammanfattning: Titel: Leder revision och en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter till högre redovisningskvalitet? En kvantitativ studie om hur revision och styrelsens könsfördelning påverkar huruvida fel kvarstår i årsredovisningen Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Johannes Johansson och Linnéa Maijanen Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Sedan den obligatoriska revisionens borttagande för mindre aktiebolag i Sverige har det pågått en ständig debatt om dess konsekvenser, vilket påståtts leda till fler fel i årsredovisningar. Omfattade forskning har bedrivits kring den frivilliga revisionens fördelar, men frågan huruvida revision leder till faktisk ökad redovisningskvalitet har lämnats utan svar. Samtidigt har ett ökat fokus lagts på jämställdhet och den rådande obalansen i företagsstyrelser runt om i världen. Tidigare forskning har visat på en stor mängd fördelar med ökad kvinnlig representation i företag och dess styrelser. Studien ämnar därför att undersöka om revision och styrelsens könsfördelning i mindre svenska aktiebolag påverkar redovisningskvaliteten. I studien används ett kvantitativt mått för redovisningskvalitet i form av kvarstående fel i årsredovisningen.  Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetiskt-deduktiv metod. Ett tvärsnittsperspektiv antas där data samlas in för år 2019 med ett urval om 1093 svenska aktiebolag som undgår gränsen för revisionsplikt. Den data som används är av sekundär art och informationen samlas in från databasen Retriever Business. Denna data har sedan genomgått analyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet visade att revision inte leder till att färre fel i årsredovisningen kvarstår. En djupare analys av de olika feltyperna visade dock att revision leder till att färre väsentliga fel kvarstår. Resultatet visade att en ökad andel kvinnor i styrelsen inte leder till att färre fel i årsredovisningen kvarstår. Skillnaden i resultatet mot tidigare forskning kan bero på att tidigare fokus legat på större företag, samt styrelsens stundtals begränsade inverkan på årsredovisningens innehåll och därmed redovisningskvaliteten. Detta kan leda till att de fördelar som ökad kvinnlig representation kan ge inte får någon inverkan.  Examensarbetets bidrag: Ett kvantitativt mått för redovisningskvalitet har använts vilket kan ge ökad kunskap i diskussionen om hur redovisningskvalitet ska mätas. Studiens resultat ger ökad kunskap om konsekvenserna av den obligatoriska revisionens borttagande för mindre aktiebolag i Sverige. Resultatet visar även att det än idag råder tydlig obalans i könsfördelningen i styrelser och ger svar på frågan om hur ökad kvinnlig representation i styrelser påverkar redovisningskvaliteten.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur revision påverkar kvarstående fel i årsredovisningen med en vidare definition av fel då studien inte undersökte huruvida alla årsredovisningens delar fanns med och var korrekta enligt rådande regelverk. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är att undersöka hur en bättre balans i könsfördelningen hos företagsstyrelser påverkar företagets prestationer i små och stora företag, detta då resultatet visade att tidigare forskningsresultat för stora företag inte kunde påvisas i mindre företag. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida de kvinnliga fördelar som påvisats i tidigare forskning får en större påverkan på redovisningskvalitet i positionen som revisor eller redovisningskonsult.  Nyckelord: Redovisningskvalitet, Revision, Kvinnlig representation, Könsbalans, Styrelser

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)