Varför vill män inte sy?

Sammanfattning: I rollen som lärare förväntas det att följa en läroplan. Denna läroplan innehåller riktlinjer förhur en ska förhålla sig i undervisningen. Ett av lärarens uppdrag är att ”motverka könsmönstersom begränsar elevernas lärande, val och utveckling” (Skolverket, 2019, s. 6). Varför vill mäninte sy? syftar till att undersöka slöjdens genustraditioner och synliggöra slöjdläraresbakomliggande val av materialinriktning. Forskningsöversikten utgörs av en litteraturstudiedär flera texter har jämförts utifrån följande frågeställningar; Vad säger tidigare forskning omatt fler kvinnor än män bryter den traditionella genusuppdelningen i slöjdämnet? Hurpåverkas uppdelningen mellan manliga och kvinnliga lärare av genuskodningen i slöjdenssalar, material och tekniker? Vad säger tidigare forskning om slöjdlärarstudentersundervisning om genus och dess betydelse för att kunna arbeta med läroplanens riktlinjerkring könsmönster?Med utgångspunkt i samhällets genusstrukturer, slöjdämnets historia och statistik på sökandetill slöjdlärarutbildningen har avhandlingar, universitetens läroplaner samt granskade texteranalyserats. Resultatet visar att slöjdämnets historiska genusuppdelning satt starka spår som ärsvåra att bryta, trä- och metallsalen är än idag manligt kodad (Sigurdsson, 2014) ochtextilsalen är feminin (Westerlund, 2011). Slöjdens historiska genusuppdelning i kombinationmed samhällets generella genusstrukturer, där det manliga är det som är deteftersträvansvärda, skapar faktorer som svarar på varför det är fler kvinnor än män som brytergenuskontraktet. Textilslöjden är ett kvinnligt kulturarv, vilket även det bidrar till att dessgenuskodning är starkare än trä- och metallslöjdens genuskodning. Detta bidrar till att detkrävs en större ansträngning av män än av kvinnor att byta slöjdsal. Resultatet visar även attlärarutbildningens brist på utbildning inom genus leder till bristande kompetens hos lärarna,vilket i sin tur bidrar till att arbetet med läroplanens riktlinjer inte kan fullföljas.