Absorptionskyla i Linköpings energisystem : kompressorkyla vs absorptionskyla

Sammanfattning: Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för värmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden är att många energibolag söker efter nya avsättningsområden för fjärrvärme pga. det överskott på värme som finns sommartid i energisystem med kraftvärme. Dessutom förväntas elpriserna fortsätta stiga då Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gå från ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system. Till följd av detta blir energieffektiviserande åtgärder allt viktigare och absorptionskyla innebär att mer el kan produceras i ett system med kraftvärme, istället för att konsumeras. Det finns två typer av absorptionskylmaskiner (ABS) tillgängliga på marknaden, antingen har de fjärrvärme eller ånga som drivmedel. Den typ av ABS som drivs av fjärrvärme lämpar sig för produktion av komfortkyla, dvs. kyla som inte behöver komma ned till så låga temperaturer. Ångdriven ABS kan däremot komma ned till lägre temperaturer, något som kan passa vid processkyla. En förutsättning för absorptionskyla är tillgång till billig värme/ånga. Tekniska Verken har tack vare avfallsförbränning tillgång till billig värme. Ångan i systemet produceras däremot idag med olja och el, något som gör det dyrare att generera absorptionskyla med hjälp av ånga. En fallstudie utfördes på de två industrierna Linköpingsmejeriet och Swedish Meats där anslutningsmöjligheterna för absorptionskyla undersöktes. Främst behovet av processkyla har undersökts då det var betydligt större än behovet av komfortkyla. Ett antal fall med olika förutsättningar för att tillgodose dessa kylbehov till de båda industrierna har simulerats i MODEST. Utifrån de resultat som erhållits har följande slutsatser dragits. • I dagsläget finns inte tillräckligt med ångproduktion i systemet för att tillgodose både det befintliga ångbehovet samt den mängd ånga som behövs för att framställa kylan. • En investering i nya biopannor till ett kraftvärmeverk kan ge tillräcklig mängd billig ånga och värme för att ge lönsamhet i värmedriven kylproduktion. • Koldioxidutsläppen, lokala såväl som globala, minskar som en följd av övergång från el-kompressorer till absorptionskylmaskiner. En investering i nya biopannor skulle minska utsläppen ytterligare, då fossilt bränsle ersätts. • En investering i en litiumbromid absorptionskylmaskin är inte lönsam vid en så pass liten efterfråga som har varit aktuellt i de undersökta fallen.