Grönblått Stockholm : Förutsättningar för klimatsmarta snötippningsplatser

Detta är en Master-uppsats från KTH/Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik

Författare: Anton Thölberg; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Klimatforskare världen över är i stort sett eniga om att mänskliga aktiviteter påverkar de pågåendeklimatförändringarna. Sett ur ett globalt perspektiv fortsätter många länder att släppa ut stora mängder växthusgaser och enligt flera studier förväntas konsekvenserna av utsläppen verka långt in i framtiden, även om den globala temperaturhöjningen hålls under två grader. För Stockholmsregionen har analyser av väderdata kunnat konstatera att somrarna har blivit varmare och vintrarna mer snöfattiga, med mer nederbörd som faller som regn. Framöver förväntas även fler fall av värmeböljor och skyfall inträffa, vilket kommer att resultera i nya hållbarhetsutmaningar för Stockholm. Forskning och praktik visar att grön-blå infrastruktur kan mildra effekterna av nuvarande och kommande klimatförändringar genom nyttjande av ekosystemtjänster, t.ex. genomgrönska i dagvattensystem och stadsträd. Syftet med denna studie har varit att ta fram ett kunskapsunderlag för hur gröna- och blå strukturer kan integreras i den bebyggda miljön för att stödja Stockholms stad i det pågående klimatanpassningsarbetet. Arbetet tar utgångspunkt i ett pilotprojekt framtaget av Trafikkontoret i Stockholm, inom vilket ytor har identifierats för snöupplag i stadsdelsområdena Bromma och Spånga-Tensta. Utifrån resultatet från detta projekt har sedan en kvalitativ utvärdering gjorts gällande två utpekade platsers potential att kunna leverera multipla funktioner för att kunna hantera nuvarande och kommande temperatur- och nederbördsmönster. De metoder som har använts i detta arbete är en litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det i arbetet med att främja grön-blå infrastruktur är möjligt att generera mångfunktionella ytor som kan bidra till både temperaturreglering och översvämningshantering. Resultaten från fallstudien visade att de utvalda lokaliseringsförslagen hade olika förutsättningar för att kunna fungera som snödeponi samt verka främjande för temperaturreglering och översvämningshantering. Data för strålningstemperatur och skyfall indikerade även att platserna riskeras att utsättas för stark värme och fler översvämningar framöver, vilket till viss del antas bero på en begränsad mängd vegetation. Konsekvenserna av resultaten antydde också att det för stadsplanering och klimatanpassning generellt finns ett behov av att planera för mångfunktionella lösningar i takt med att staden växer och förtätas. En startpunkt för detta är att ta bättre vara på naturen och dess utbud i syfte att kunna tillhandahålla ett lokalklimat inom vilket människan och annat liv kan leva och frodas i, även i tider av förändring.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)