Hinderdetektering på den svenska järnvägen- En jämförelse mellan dagens och framtidens hinderdetekteringssystem

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Lunds universitet/Trafik och väg

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka hinderdetekteringssystem som finns tillgängliga idag eller som är under utveckling, och att ta reda på vilket system som är bäst ur ett tekniskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Med hinderdetektering menas de system som finns på järnvägen för att detektera var på järnvägen det finns ett hinder. Det kan t.ex. vara ett tåg, en godsvagn eller ett arbetsfordon. Hinderdetekteringen ligger till grund för stora delar av järnvägens signalanläggning. Det är nödvändigt ur ett säkerhetsperspektiv att vid alla tillfällen veta var spårfordon, både i drift och stillastående, befinner sig på järnvägen. De system som är i drift idag (spårledningar, axelräknare och RFID), samt system som är under utveckling (GPS-baserad ”moving block”) har jämförts. Aspekter som har tagits i beaktning är bl.a. systemfunktioner, detekteringshastigheter, påverkan från yttre faktorer, livscykelkostnader, signalfelsstatistik och orsakade förseningsminuter. Signalfelsstatistik från Trafikverket, Öresundsbrokonsortiet och brittiska Network-Rail har vägts samman. Livscykelkostnader från Network-Rail och IRSE (Nya Zeeland) har jämförts. Den sammanvägda statistiken visar att axelräknare och spårledningar generellt sett är lika pålitliga idag, men att det finns vissa miljöomständigheter som markant försämrar spårledningar men inte påverkar axelräknare i lika stor utsträckning, bl.a. fukt. Dessa miljöomständigheter kortsluter spårledningar utan närvaron av ett spårfordon (så kallad falsk beläggning), vilket leder till signalfel och därmed mer avhjälpande underhåll. Livscykelkostnaderna för de två system varierar mellan de båda länder som har jämförts, där axelräknare är avsevärt billigare än spårledningar i det ena fallet (Storbritannien), men lite dyrare i det andra fallet (Nya Zeeland). Sammanvägs alla dessa aspekter så är axelräknare generellt bättre kostnadsmässigt samt ur ett tekniskt perspektiv, och avsevärt bättre under vissa omständigheter. GPS-baserad ”moving block” och RFID har potential att till en viss grad ersätta både spårledningar och axelräknare i framtiden. Dessa system är dock under utveckling och inte tillämpbara i dagsläget.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)