“Jag var hungrig och ni gav mig att äta…” : Kyrkan som arena för socialt arbete

Sammanfattning: Denna studie undersöker kyrkan som välfärdsaktör och belyser, utifrån intervjuer med professionella diakoniarbetare, hur protestantiskt kristna kyrkor i Sverige gör socialt arbete. Empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 15 diakoniarbetare fördelade över hela landet och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom tematisering och kodning har tre huvudteman med underteman framträtt: Kyrkans roll i samhället, Självständighet och beroende samt Inkludering och exkludering. Av resultatet framkommer att kyrkan ser ett behov av välfärdstjänster utöver de som erbjuds av offentlig sektor. Många gånger anser sig kyrkan vara kapabel att utföra stöd och hjälp på ett sätt som offentliga myndigheter inte kan och därmed utgör ett komplement till offentliga aktörer. Exempelvis anser sig kyrkan inte enbart kunna möta människors fysiska nöd utan också sociala behov och existentiella frågor. Kyrkans omfattande krisberedskap och volontära krafter framhålls som en styrka och som viktiga resurser. Diakonin skiljer sig från socialt arbete på så sätt att den bygger på den kristna tron som också utgör en central del och en grund för kyrkans sociala förändringsarbete. Vidare belyser studien styrkor och svagheter hos civila välfärdsaktörer och problematiserar maktstrukturer i hjälpalliansen. Slutligen belyser studien vikten av professionell kompetens och ett kritiskt förhållningssätt i en organisation som drivs av välvilja och volontärt engagemang. Studien visar att en kritiskt reflekterande kyrka genom sina volontära resurser har potential att vara en viktig samarbetspartner för offentliga aktörer, en välfärdsaktör som är värd att tas på allvar.