Familjeåterförening - en omöjlighet för gifta barn? - Om rätten till familjeåterförening vid förekomsten av barnäktenskap i förhållande till principen om barnets bästa

Sammanfattning: I denna uppsats utreder jag vilken rätt gifta barn har att återförenas med sina föräldrar eller med sin make eller maka. Detta för att ur ett barnrättsperspektiv utreda om ett ingånget barnäktenskap begränsar barns rätt till familjeåterförening. Syftet är även att undersöka på vilket sätt principen om barnets bästa förhåller sig till gifta barns rätt till familjeåterförening, för att sedan utreda om barnets bästa tillvaratas tillräckligt vid den praktiska tillämpningen i Migrationsöverdomstolen. I uppsatsen identifieras flera brister i svensk lagstiftning, som visar att gifta barns rätt till familjeåterförening med sina föräldrar eller med sin make eller maka är mycket begränsad. Utredningen visar att rättsområdet inte är tillräckligt preciserat, och att det finns otillräcklig vägledning i lagförarbeten, lagstiftning och praxis, vilket bidrar till rättsosäkerhet och strider mot artikel 2 och 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Både den svenska och den internationella synen kring barnäktenskap är att sådana är skadliga och inte för barnets bästa, trots detta spelar barnets civiltillstånd en stor roll vid bedömningen av barnets rätt till familjeåterförening. I svensk rätt uppställs hinder för familjeåterförening vid förekomsten av barnäktenskap. I uppsatsen poängteras att gifta barn har en större möjlighet till familjeåterförening till sin make eller maka, än till sina föräldrar, vilket jag anser är oförenligt med artikel 3, principen om barnets bästa i barnkonventionen. I uppsatsen dras även slutsatsen att principen om barnets bästa inte tillvaratas tillräckligt i praktiken. Detta eftersom avvägningar kring vad som är barnets bästa i det enskilda fallet sällan sker i de rättsfallen som granskats. Barnets bästa bedöms istället utefter uttalanden i förarbeten som anger vad som generellt sett är bäst för barnet, vilket är oförenligt med barnkonventionens artikel 3.