Promenadmiljöns betydelse vid problemlösning

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka vilka egenskaper i promenadmiljön som upplevs stödjande vid problemlösning. Studien är kvalitativ och tre olika metoder har använts vid datainsamlingen; semistrukturerade intervjuer, gåtur med fotografering samt en skriftlig fotoenkät. Tre kvinnor i olika åldrar har deltagit i studien och i fokus har respondenternas egna beskrivningar av sin promenad och dess miljöer varit. Datainsamlingen resulterade i en mängd beskrivande ord och uttryck som analyserats i två steg. Genom analysen har fem kategorier bildats som beskriver egenskaper i miljön som upplevs positiva vid promenaden. Dessa kategorier är rubricerade Estetiska egenskaper, Stressreducerande egenskaper, Fokusskiftande egenskaper, Minnesframkallande egenskaper samt Stämningshöjande egenskaper. Kategoriernas innehåll jämfördes sedan med beskrivningar ifrån teorin Perceived Sensory Dimension (PSD) om stödjande miljöers egenskaper. Den kategori som fick flest antal miljöbeskrivningar var kategorin Stressreducerande egenskaper följt av kategorierna Estetiska egenskaper samt Fokusskiftande egenskaper. Dessa kategoriers innehåll skulle kunna sägas motsvara dimensionerna Skydd, Rofylld till största del men också Natur och Rymd och verkar ha stor betydelse för upplevelsen av stödjande promenadmiljö. Den fysiska påverkan som promenaden ger är också av betydelse för den positiva upplevelsen enligt respondenternas uttalande. Resultatet pekar också på att samtliga egenskaper inte behöver ingå under en promenad för att den ska upplevas som stödjande utan att personen väljer en promenadväg där de egna behoven av stöd tillfredsställs. Utifrån svaren från respondenterna så kan den skogslika miljön innehålla flertalet av de fem kategorierna. För att kunna besvara frågeställningar om hur man kan skapa och designa miljöer som aktivt kan stödja människors problemlösningsförmåga behöver man i framtida forskning därför närmare undersöka samspelet mellan faktorer i miljön, individuella egenskaper hos individen samt olika aktiviteter och som väsentligt påverkar vid problemlösning. För att nå svaret på dessa frågeställningar måste man ta hjälp av miljöpsykologiska teorier tillsammans med teorier från neurovetenskap och kognitionsvetenskap.