Revisorers strategi för att upprätthålla sitt oberoende.

Detta är en Kandidat-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism; Mittuniversitetet/Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism

Sammanfattning: Ett flertal redovisningsskandaler har ägt rum världen över där revisorer varit inblandade, vilket gjort att revisionskvaliteten ifrågasatts och framförallt revisorernas oberoende. Tidigare studier rapporterar om faktorer som kan påverka oberoendet där gåvor, social identitet, professionalism, relationer, påtryckningar, rykte och ekonomi har visat sig kunna påverka revisorernas agerande. Syftet med denna studie var att förklara hur revisorer strategiskt agerar för att upprätthålla sitt oberoende mot sina klienter, samt att förklara skillnader i agerandet utifrån professionens perspektiv. Tidigare studier visar att det föreligger skillnader kring människors handlingssätt beroende på kön, ålder, erfarenhet, vilken ort man är verksam i samt vilken byrå man arbetar för. Denna studie utfördes genom en tvåmetodsundersökning där vi med hjälp av intervjuer skapade oss en överblick över professionens syn på oberoendet, vilket senare lade grunden för utformningen av studiens enkät som resulterade i 317 fullständiga svar. Genom en korrelationsanalys och en multivariat regressionsanalys undersökte vi om det förelåg samband mellan de oberoende variablerna kön, ålder, storlek på ort, storlek på byrå, erfarenhet och de beroende variablerna gåvor, social identitet, professionalism, relationer, påtryckningar, rykte och ekonomi. Fyra av studiens hypoteser fick stöd, däribland att manliga revisorer är mer benägna till närmare relationer till sina klienter i jämförelse med kvinnliga revisorer. Vidare fann vi även stöd för att revisorer på mindre orter är mer benägna till närmare relationer till sina klienter i jämförelse med revisorer i storstäder. Vi fann även stöd för att yngre revisorer i högre grad beaktar sitt rykte i jämförelse med äldre revisorer. Slutligen fann vi även stöd för att manliga revisorer i högre grad beaktar klienters ekonomiska betydelse i jämförelse med kvinnliga revisorer. Utöver de hypoteser som testades fann vi ytterligare samband av intresse att analysera, däribland ett signifikant negativt samband mellan ålder och revisorers benägenhet att ta emot gåvor och acceptera närmare relationer. Vidare noterades att manliga revisorer i högre grad tycks beakta sitt rykte i jämförelse med kvinnliga revisorer. Revisorns ålder ocherfarenhet visar även ett negativt signifikant samband med revisorers benägenhet att beakta klientens ekonomiska betydelse. Slutsatsen är att revisorer tycks följa olika strategier för att bemöta faktorer som kan påverka oberoendet och att det föreligger vissa skillnader i agerandet beroende på revisorns erfarenhet, ålder och kön samt storleken på den ort revisorn är verksam  i. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)