Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser – En litteraturstudie om hälsofrämjande arbetsplatsinterventioner med ett organisationsteoretiskt perspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Ett arbete är en stor del av många människors liv och kan påverka deras hälsa vilket gör arbetsplatser till en viktig arena för folkhälsoarbete. Forskning visar på vikten av att främja hälsan på arbetsplatser tillsammans med det förebyggande arbetet av ohälsa. Trots kunskap inom ämnet ökar antalet sjukskrivningar. Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka ett urval av hälsofrämjande interventioner som gjorts på svenska arbetsplatser mellan 2004 och 2018 med ett organisationsteoretiskt perspektiv. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med kvantitativa och kvalitativa studier. Artikelsökningar utfördes i databaserna Scopus, Cinahl och Pubmed. De 14 inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och värderades vidare enligt GRADE. Artiklarna analyserades genom en innehållsanalys baserad på Fribergs modell. Resultat: Samtliga studier var interventionsstudier där hälsofrämjande insatser på arbetsplatser utvärderades eller implementerades. Tre olika typer av interventionsfokus identifierades, fysisk aktivitet, utbildning eller nya arbetssätt. Interventionerna riktades mot individnivå, organisationsnivå eller mot flera nivåer samtidigt och majoriteten av insatserna utfördes på kvinnodominerade arbetsplatser. Studierna visade på olika resultat även om de hade liknande fokus, exempelvis utbildning. Diskussion: De hälsofrämjande insatserna visade på varierande resultat även om aktiviteterna var likartade. Att endast lägga ansvaret på individen verkar inte lika hälsofrämjande som försök att förändra organisationen. Genom att främja hälsan på olika nivåer kan ett mer jämt resultat nås och klyftor mellan grupper minskas. Majoriteten av interventionerna riktades mot kvinnor eller kvinnodominerade arbetsplatser. De flesta av dessa interventioner utgick från att skapa förutsättningar för att hantera stress istället för att förändra de faktorer som skapar stress. Utifrån mytperspektivet kan hälsofrämjande interventioner ses som färdiga koncept och verka som sätt för organisationer att skapa legitimitet från omvärlden. Strävan för legitimitet skulle kunna verka för att fler organisationer försöker göra verksamheterna mer hälsofrämjande vilket i längden kan vara positivt för medarbetarna. Slutsats: Det är viktigt att hitta och angripa de faktorer som ligger till grund för den egna verksamhetens förhållanden. Det kan anses svårare och mer tidsödande till en början men kan i förlängningen leda till mer framgångsrika resultat. Hälsofrämjande arbetsplatser bör ses som en investering i den egna verksamheten.