Förutsättningarna för solceller på Högskolan Väst : En förstudie om förutsättningarna för elproduktion från solceller ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv

Sammanfattning: Denna förstudie belyser Högskolan Västs förutsättningar för investering i en solcellsanläggning. Högskolan Väst är en högskola i Trollhättan, Västra Götaland. Under 2015 planerar högskolan att installera en pilotanläggning med solceller, som en del i deras arbete för hållbar utveckling. Anläggningen är tänkt att nyttjas i utbildningssyfte. Rapporten beskriver solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet, typer av solceller på marknaden, nätanslutna solcellssystem, solcellens livscykel, en jämförelse mellan energikällor beträffande energiåterbetalningstid och utsläpp av växthusgaser, och monteringslösningar.Olika dimensioneringsförslag värderas, dels takmontage dels fasadmontage. Den förväntade elproduktionen simuleras i programmen PVGIS, som använder klimatdata från 1981-1990, och Solelekonomi 1.0, där solinstrålningsdata är hämtad från SMHI år 2007. I den ekonomiska kalkylen beräknas återbetalningstiden med payback-metoden och en annuitetskalkyl presenteras. En teknisk analys redogör för olika leverantörers skillnader och likheter mellan nyckelfärdiga anläggningar.Slutsatsen är att för en budget på 300 000kr får Högskolan Väst en takanläggning på 15-20kWp (installerad toppeffekt) som producerar 12 000-18 000kWh/år med en återbetalningstid på 19-22 år utan bidrag. Den nämnda summan genererar alternativt i solcellsskydd på fasaden med toppeffekten 10-15kWp som producerar 8 000-14 000kWh/år med en återbetalningstid på 24-28 år utan bidrag. Variationer förekommer vid bedömning av återbetalningstiden på grund av faktorer som kostnaden för en nyckelfärdig anläggning, elpris, elcertifikat, statligt investeringsstöd med flera. Elproduktionen per installerad Wp/m2 skiljer sig marginellt trots varierade montagevinklar, men produktionen per Wp/m2 är lägre för fasadanläggningar. Den miljömässiga anslysen jämför energiåterbetalningstiden från södra Europa med en medelinstrålning på 1 700kWh/m2 och år, vilket kan jämföras med en medelinstrålning på 1 000 kWh/m2 och år för norra Europa. Kristallina kiselceller ligger i medeltal högre än vatten-, vindkraft och solvärme men lägre än tunnfilmscellen amorft kisel. Vid utsläpp av växthusgaser per producerad kWh genom livscykeln hamnar kristallina kiselceller i medeltal på en lägre nivå än solvärme, vind-, och vattenkraft.