Kuratorers erfarenheter av arbete med individer som har utmattningssyndrom : “... utmattningspatienter, där är det ingen quick fix …”

Sammanfattning: Uppsatsen syftade till att belysa kuratorers erfarenheter av arbete med individer som har utmattningssyndrom. Sju kuratorer inom primärvården intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att kuratorernas erfarenheter av orsaker till utmattningssyndrom kunde relateras till både inre och yttre krav. Utmattningssyndromets ökning i samhället beskrevs bero på samhällsförändringar samt att många vill att allting i livet ständigt ska vara på topp. För att identifiera patientens behov beskrevs skattningsinstrument, diagnostisering, alliansbygge och kartläggning som viktiga delar. Avgörande för vilken metod och tillvägagångssätt som används var individens behov, kuratorns bakgrund och personliga egenskaper, den egna organisationen samt utvärdering av behandlingens effekt. Empowerment, KBT, mindfulness och samverkan med andra professionella beskrevs som användbara metoder och tillvägagångssätt i kuratorns arbete med patienter som har utmattningssyndrom. Informanterna beskrev att det tar lång tid för patienter med utmattningssyndrom att återhämta sig och att rutinen 8-10 samtal med patienten ofta inte är tillräckligt.