Positiva fotavtryck : hur kan man använda sig av hållbarhetsteorin Cradle to Cradle?

Sammanfattning: Detta kandidatexamensarbete behandlar hållbarhetsteorin cradle to cradle inom landskapsarkitektur och samhällsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur landskapsarkitekter kan använda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmärker sig bland andra hållbarhetsteorier genom att verka för en positiv förändring i miljön istället för att helt ta bort människans påverkan på jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. Vår arbetsprocess har byggt på faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats så att båda författarna har haft liknande kunskaper och tillgång till samma referenser. På så vis har vi båda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanställning om cradle to cradle där konkreta exempel över tillämpade cradle to cradle platser beskrivs, så som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgår främst från grundarna McDonough och Braungarts två böcker i ämnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsätter sedan med en resultatdel: Att tänka på vid anläggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, där konkreta kriterier, som en landskapsarkitekt bör ha i åtanke vid utformning av platser, beskrivs. Dessa kriterier fokuserar på valet av växtmaterial och produkter samt utnyttjandet av förnyelsebar energi och vatten då vi anser att detta är viktiga aspekter inom landskapsarkitektur.