Samhällsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets påverkan med hänsyn till miljömässig hållbarhet

Sammanfattning: I takt med urbanisering och samhällstrender har utvecklingen och samhällsplaneringen av städer blivit allt viktigare. BREEAM Communities är ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem för stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedömningsunderlag för samhällsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag för att kunna bygga hållbara stadsdelar och tar således hänsyn till alla tre dimensioner av hållbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska. I Sverige har stadsdelscertifiering på senare år uppmärksammats. Projektet HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, pågår sedan 2010 och initierades för att utvärdera och anpassa BREEAM Communities till den svenska planprocessen. HCS-projektet syftar till att skapa dialog kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar och även skapa en gemensam arbetsprocess som leder till hållbar stadsutveckling (Karlsson, o.a., 2011). Täby kommun är med och påverkar anpassningen genom att de har utfört en betatest på Täby galoppfält och deras erfarenheter från detta projekt har beaktats i detta arbete. Betatesterna är till för att utvärdera BREEAM Communities-processen och samla synpunkter om verktyget till Swedish Green Building Council, SGBC, som är mottagare för resultaten av HCS-projektet och som för arbetet med en svensk-anpassad manual vidare. Avsikten med detta arbete är att beskriva och belysa hur samhällsplaneringen av nya stadsdelar förändras med hjälp av certifieringsverktyget BREEAM Communities med hänsyn till miljömässiga hållbarhetsaspekter. För att åstadkomma detta har teori kring hållbar utveckling och stadsplanering studerats. Vidare har BREEAM Communities-manualen analyserats och kvalitativa intervjuer har utförts med anställda på Täby kommun, Swedish Green Building Council samt COWI, konsultföretag inom samhällsplanering. De är på olika sätt är involverade i pågående certifieringsprojekt i stadsdelar. Insamlad empiri ställs mot teoriunderlaget varpå analys genomförts och slutsatser dragits. Slutsatserna pekar på att samhällsplaneringen förändras främst genom att verktyget fungerar som en check-lista och att samhällsplaneringens vanliga arbetssätt förändras. Det tillkommer inte nya professionella aktörer via BREEAM Communities. Dock ändras samhällsplaneringen för alla iblandade intressenter genom att samarbete och en bredare dialog förs i ett tidigare skede i planprocessen än i praxis. Miljöaspekter som tycks framhävas via BREEAM Communities är biologisk mångfald och miljövänliga energilösningar eftersom dessa planeras i ett tidigt stadie. De aspekter som i nuläget hamnar i skymundan och bör beaktas i miljösynpunkt är avfallshantering, blå struktur och ekosystemtjänster. Genom att bättre integrera dessa aspekter, förslagsvis inom metodens steg 1, kan BREEAM Communities förbättras inom miljömässig hållbarhet. Samverkan mellan kommun och andra inblandade stadsplanerare är nödvändigt för att kunna förverkliga vissa hållbarhetsaspekter i BREEAM Communities. Med det engagemang som verkar finnas inom stadsplaneringen ses på kort och lång sikt god potential för ökade satsningar både inom samverkan och inom miljömässigt hållbar stadsplanering.