Kommunikationens betydelse för barns samspel och lärande i förskolan

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Institutionen för Pedagogik

Sammanfattning: BAKGRUND:I vår undersökning belyser vi vikten av språkets betydelse för samspelet. Vi har läst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med språket menar vi i detta fall kroppsspråk och det verbala språket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjälp av kommunikation samt hur pedagoger agerar när barnenuttrycker sina känslor.SYFTE:Syftet är att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmåga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap där löpande protokollhar använts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn – barn och barn - vuxnadär åldern på barnen har varit från ett till sex år. Vi har även tittat på hur pedagoger förhållitsig till barnen i samspelet.RESULTAT:Vårt resultat visar att man lär i samspel med andra och med hjälp av olika sätt attkommunicera. Vi har också sett att empati kan uttryckas på olika sätt beroende på barnetsspråkliga förmåga. Något annat vi har upptäckt är att barn med mindre utvecklat verbalt språkär beroende av pedagogen vid konflikter då denne kan sätta ord på barnens känslor. Däremotär barn som har det verbala språket bättre på att hantera och lösa konflikter på egen hand. Närdet gäller pedagogens roll i samspelet har vi sett att det är av stor betydelse att barnen blirbekräftade för barnets fungerande samspel. Det har visat sig under studiens gång att äldrebarn har en förståelse för det yngre barnet när det gäller empatiska uttryck.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)