Sexköpsförbuden i Norden – (o)lika regleringar En rättspolitisk analys med fokus på skyddsvärden

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att utreda de kriminalpolitiska skälen bakom de nordiska sexköpslagstiftningarna och gör detta utifrån att besvara vad motiven bakom de olika lagarna är samt vilka skyddsvärden de olika lagarna skyddar. De olika lagarnas resultat i form av gällande rätt men även deras förarbeten och skyddsvärden jämförs och analyseras. Även Danmark diskuteras trots att de saknar ett sexköpsförbud då hur de har motiverat sitt avståndstagande är en intressant jämförelsepunkt. Uppsatsen har ett rättspolitiskt perspektiv med extra fokus på skyddsintressena. Detta är ett tidigare relativt orört juridiskt område på så sätt att väldigt få juridiska författare har jämfört de olika nordiska ländernas lagstiftning, utan har mestadels koncentrerat sig på ett lands förbud och ibland även enbart på en del av förbudet eller analyserat det utifrån specifika perspektiv. Ofta har diskussionen rört om de olika förbuden kan anses uppfylla de olika kriminaliseringskrav som ställs. Andra discipliner har utfört jämförelser i större grad, främst sociologi/kriminologi och statsvetenskap. Dessa discpliners diskussioner har ofta rört frågor som prostitutionsmarknadens utveckling och den politiska debatten i förhållande till förbuden eller har fokuserat på argumentationen bakom lagarna och hur olika idéer har anammats av politiska aktörer. Många argumenterar för att de nordiska ländernas regleringar inte är så lika som många tror. Uppsatsen jämför de rådande förbuden utifrån en komparativ metod för att sedan analysera och jämföra de olika ländernas motiv, den samhälleliga kontexten förbuden har fattats i och de olika förbudens mest troliga skyddsvärden. Min slutsats är att förbuden inte är så lika som många tror både ur en gällande rätt synpunkt och utifrån en motivsynpunkt och att de olika samhälleliga kontexterna verkar ha spelat en stor roll vid antagandet av förbuden. Jag anser även att det finns fog för den kritik som har riktats mot att förbuden inte uppfyller olika kriminaliseringskrav och att skyddsvärdena inte har motiverats tillräckligt för någon av lagarna, men skyddsvärdena verkar dock vara mer allmänna än individuella. Samtidigt ifrågasätter jag ifall straffrätten idag inte har svårigheter att ta hänsyn till vissa kontextuella omständigheter som framställs som viktiga av företrädarna för ett sexköpsförbud. Min slutsats är på så sätt liknande de resultat som har diskuterats ovan, men jämfört med andra discipliners jämförande studier tillför mitt arbete ett mer juridiskt perspektiv och ser till förarbeten och skyddsvärden på ett sätt som inte har gjorts innan, vilket leder till en djupare juridisk analys. Jämfört med tidigare juridiska verk bidrar arbetet med en jämförande syn på de olika ländernas lagstiftning, där tidigare arbeten främst har inriktat sig på ett eller två länder. Det finns dock fortfarande mycket som kan utredas rörande de olika förbuden, framför allt med tanke på de förändringar som har föreslagits i åtminstone tre av de fem nordiska länderna de senaste åren och då flertalet av de frågor uppsatsen berör fortfarande kan konstateras vara väldigt oklara.