Individuellt ansvarstagande som metod för rättvisa : Hannah Arendts ansvarsbegrepp i relation till Nancy Frasers rättviseteori

Detta är en Master-uppsats från Uppsala universitet/Teologiska institutionen

Sammanfattning: Utgångspunkten i arbetet är att människor som saknar rättigheter behandlas orättvist. Nancy Frasers rättviseteori stärker det påståendet. Hennes tolkning av rättvisa innebär att individer skall ha möjlighet att deltaga som jämlikar i alla strukturer som påverkar individen. Om individen saknar rättigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jämlik. Frågeställningen som undersöks är hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orättvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rättigheter. Syftet med undersökningen är att granska huruvida Arendts ansvarsbegrepp fortfarande är relevant. Frasers rättviseteori är ett verktyg för att analysera Arendts ansvarsbegrepp. Tolkningen av ansvarsbegreppet genomförs dels genom argumentationsanalys, och dels genom begreppshistorisk analys. Resultatet av undersökningen är att Hannah Arendts ansvarsbegrepp kan fungera som en metod för att öka rättvisan ur Nancy Frasers perspektiv. Min tolkning av Arendts teori är att individen skall agera om hon har möjlighet att påverka andra människors liv till det bättre. Arendts ansvarsbegrepp innefattar därmed ett krav på individer att ta ansvar för andra människors livssituationer. Jag menar att det krav på individuellt ansvarstagande som Arendts ansvarsbegrepp innehåller innebär att människors rättigheter stärks. Genom att människors rättigheter stärks minskar orättvisan enligt Fraser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)