Inom ramen för själva livet : En kvalitativ studie av ungdomars görande av politiskt självförtroende

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Den här studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt självförtroende, vilka arenor som framträder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt självförtroende och hur skolan framträder som en arena för görande av politiskt självförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhällskunskapsundervisningen, där det framgår att skolan ska fostra demokratiska medborgare, något som i sin tur förutsätter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstå görandet av politiskt självförtroende användes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt självförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt självförtroende är genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt självförtroende. Ett görande av politiskt självförtroende som sker inom ramen för själva livet. Arenorna, för görande av politiskt självförtroende, består av tre huvudarenor, fritiden, familjen och skolan, men delas även upp i flera underarenor. Fritiden delas upp i fritidsintressen, fritidsaktiviteter och gemenskaper. Där både ungdomarnas fritidsintressen och fritidsaktiviteter går att dela upp i de som är uttalat politiska och de som inte är uttalat politiska. De gemenskaper som framträder är politiskt organiserad gemenskap, vänner och större gemenskaper av likasinnade. De olika underarenor som familjen delas upp i är föräldrar, äldre syskon och släktingar. Medan skolan mest framträder i form av en specifik lärares personliga engagemang. Den slutsats som studien kommit fram till är att det inte längre går att tala om att skolan ska fostra demokratiska medborgare eller att lära ut ett medborgarskap, utan att ungdomar idag blir demokratiska genom att de gör politiskt självförtroende, och i förlängningen sin demokratiska kompetens, inom ramen för själva livet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)