Samverkan inom psykiatrin och dess påverkan på bemötande

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för hälsa, vård och välfärd; Mälardalens högskola/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning:

Syftet med studien var att undersöka hur samverkan påverkar bemötandet gentemot brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys med stöd i Honneths erkännandeteori och tidigare forskning. Resultatet påvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta påverkar brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna. Mycket tros bero på kommunikationssvårigheter de olika instanserna emellan samt vårdplatsbrist inom landstinget. Resurserna räcker inte alltid till för att personalen ska kunna säkerställa att brukaren står i centrum. Personal inom psykiatrisk vård upplever att brukare inte alltid får ett gott bemötande. Utifrån Honneths erkännandeteori kan detta innebära missaktning och bryta ner brukarens personliga identitet och självrelation. Vidare anses psykiatrin och dess målgrupp vara ett bortprioriterat område som behöver uppmärksammas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)