Att motivera till hälsa : Hälsofrämjande arbete utifrån metodiken motiverande samtal

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning:

Ohälsa är ett problem för både individ och samhälle och stora resurser går årligen till kostnader som ohälsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete påverkat de anställdas hälsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att påverka sin arbetssituation kan arbetsgivaren främja de anställdas hälsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hälsofrämjande arbete. Medvetenhet och information i sig räcker inte för att individer ska förbättra sin hälsa; motivationen utgör en viktig del. Motivation är ett komplext begrepp som bland annat inbegriper behov, rädsla, instinkter, vilja och självförverkligande. Att motiveras till förändring är en process med början i att inse sin situation kontra den önskade situationen och att komma över de ambivalenser som en förändring föder inombords. Motiverande samtal är en samtalsmetodik som syftar till att göra just detta genom ett klientfokuserat samtal under ledning av en rådgivare. Att styra individer till en bättre hälsa innebär ett visst mått av kontroll och maktutövande som kan kopplas till Foucaults teorier om makt.

 

För att främja och bevara hälsa kan arbetsgivare arbeta med hälsofrämjande åtgärder vilket gynnar individen men även arbetsgruppen och företaget. Hälsofrämjande åtgärder syftar till att förändra individers livsvanor så att de främjar hälsa och för det behöver individer motiveras till att arbeta aktivt med sin hälsa. Inom omvårdnadsförvaltning i en större svensk stad genomfördes under hösten 2010 ett pilotprojekt kring hälsofrämjande åtgärder genom att 26 anställda genomgick en hälsoprofilsbedömning (HPB) som utfördes med metodiken motiverande samtal. Denna utvärdering av pilotprojektet syftar till att undersöka om en HPB gav någon effekt för deltagarna i form av insikter kring deras hälsa och motivation till förändringar för en förbättrad hälsa. Utvärderingen diskuterar även om HPB är ett bra sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande och om några ytterligare aspekter kan ges på hälsofrämjande arbete utifrån Foucaults teori om makt och kontroll. Utvärderingen genomfördes genom en enkät som sändes till samtliga deltagare samt genom intervjuer med fyra av deltagarna.

 

Utvärderingen visade att hälsoprofilsbedömningar med motiverande samtal har haft betydelse för något fler än hälften av studiens deltagare vad gäller insikter om hälsa, och en majoritet av deltagarna vad gäller motivation till en förbättrad hälsa. Tillsammans med deltagarnas positiva inställning till HPB som metod för hälsofrämjande åtgärder tyder utvärderingen på att detta är ett lämpligt sätt för arbetsgivaren att arbeta hälsofrämjande. Problematiseringen utifrån ett makt- och kontrollperspektiv argumenterar för att hälsofrämjande arbete, trots de positiva effekterna för individen, innehåller ett maktutövande och en kontroll av arbetsgivaren över de anställda, men även att det bidrar till de anställdas inre kontroll av sig själva vilket också är ett maktutövande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)