Konflikten mellan renskötande samer och lokalbefolkningen i Lappland : En analys av ansökningar om skoterförbud och bygglov inom samebyars betesområde

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är dels att analysera gällande rätt i frågor angående samebyars ansökan om skoterförbud enligt terrängkörningslagstiftningen samt övrig lokalbefolknings ansökan om bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900), dels att studera ett urval av kommun och länsstyrelsens beslut gällande skoterförbud och bygglov. Fokus ligger på landskapet Lappland, till största del Gällivare och Kiruna kommuner, och uppmärksammar lokala konflikter. Uppsatsen utgår ifrån renskötande samer. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna i uppsatsen har vi begärt ut beslut av kommun och länsstyrelse gällande ansökan om skoterförbud av samebyar samt bygglovsansökningar av övrig lokalbefolkning. Fortsättningsvis har vi analyserat besluten för att kunna jämföra dessa med gällande rätt. Detta har resulterat i att vi kunnat se skillnader och likheter mellan kommun och länsstyrelsens beslut. Vidare redogör vi för rekvisit i de aktuella lagrummen som ligger till grund för uppsatsen och undersöker hur kommun och länsstyrelsen tillämpar dessa. I uppsatsen analyserar vi även hur proportionalitetsprincipen beaktas och tillämpas i de utvalda besluten. I beslut gällande bygglov och uppförande av byggnad på bebyggd fastighet är huruvida ett område omfattas av ett riksintresse för rennäringen eller inte en utgångspunkt i både kommunen och länsstyrelsen beslut. I ärenden där området omfattades av ett riksintresse är bedömningen mer strikt och besluten grundades med stor hänsyn till rennäringens intresse med anledning av att det har ett särskilt skydd i Miljöbalken (1998:808) 3 kap. 5 §. Om ett område är av riksintresse skall de skyddas om åtgärden påtagligt försvårar verksamheten. Dock är det höga krav för att uppfylla rekvisitet ”påtagligt försvårar”. En gemensam nämnare vad gäller beslut om terrängkörning är att kommunen och länsstyrelsen använder proportionalitetsprincipen på olika sätt. Kommunen tar mer hänsyn än länsstyrelsen till principen. Kommunen resonerar således kring vad som kan anses proportionerligt samt gör en mer omfattande avvägning i att skoterförbudet inte ska vara större än det som är nödvändigt för ändamålet. Vidare kan vi inte se en röd tråd i besluten om skoterförbud då de vilar på olika grunder och är utformade på olika sätt. Detta bedömer vi vara resultatet av ett oklart rättsläge. I och med att gällande rätt är otydlig skapar det utrymme för exempelvis kommunen att tolka och ”diskutera fram” egna slutsatser. En mer tydlig utformning av lagen skulle resultera i mer likartade beslut. Vidare bedömer vi att faktorer såsom medling mellan parterna, respekt för varandra och en förståelse för varandras intressen kan skapa ett bättre samtalsklimat och på sikt en lägre konfliktnivå.