Kartläggning av smärtproblematik och träningsvanor hos en grupp ryttare

Sammanfattning: Sammanfattning Bakgrund: Ridsport är Sveriges näst största idrott sett till antalet deltagare. Den har en hög skadefrekvens, och vanligast är fall- och krosskador. Tidigare studier har dock även visat att smärta som uppstår på grund av stressreaktioner på skelett och muskler också är vanligt förekommande bland ryttare. Inom de flesta sporter är det vanligt med kompletterande träning i förebyggande syfte. Träning kan användas för att förebygga uppkomsten av olika smärttillstånd, samt minska smärta som redan uppkommit. Kartläggning av smärtproblematik och kompletterande träning inom ridsporten är dock begränsad. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomst och lokalisation av smärtproblematik hos en grupp vuxna ryttare, samt hur stor del andel som utövar kompletterande träning. Ett ytterligare syfte med studien är att undersöka om det finns någon skillnad avseende smärtförekomst mellan ryttare som utövar kompletterande träning eller ej, samt ryttare i olika ålder samt gren, i den undersökta gruppen. Studiedesign: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: Datan samlades in genom en digital enkät, utformad av författarna. Enkäten innehöll frågor om bakgrundsinformation om deltagarna, smärtförekomst, smärtlokalisation och kompletterande träning och publicerades på fem Facebookkonton. Totalt samlades 750 svar in, varav 75 fick tas bort vilket resulterade i 675 inkluderade deltagare. Resultat: Majoriteten av deltagarna, 78,8%, upplevde någon form av smärtproblematik. Det vanligaste smärtområdet var ländryggen. Kompletterande träning utfördes av 56,2% och konditionsträning var den mest angivna träningsformen. Skillnaden i smärtförekomst mellan de som utövade kompletterande träning eller ej var mycket liten. Ryttare inom dressyr var den grupp med högst andel smärta. Den yngsta åldersgruppen hade högst angiven smärtförekomst. Slutsats: Smärtförekomsten hos ryttare i den undersökta gruppen var hög, med ländrygg som det vanligaste smärtområdet. Huvuddelen av deltagarna utförde kompletterande träning av olika former, men någon koppling till kompletterande träning och minskad smärtförekomst kunde ej påvisas. För att en slutsats ska kunna dras kring relationen mellan smärta hos ryttare och kompletterande träning behövs fortsatta forskning inom detta område.