Den didaktiska formeln för(Matematik)Idrottselev : En diskursanalys på ett idrottsgymnasium

Sammanfattning: Sverige finns det Riksidrottsgymnasier och Nationella idrottsutbildningar som erbjuder ett utbildningsprogram med specialidrott för att elitidrottande ungdomar ska kunna kombinera idrott och studier. Ungdomarna ska få möjlighet att utvecklas både inom sin idrott och inom sin utbildning och på så sätt bli ”vinnare i långa loppet” med både en idrottskarriär och sedan även en yrkeskarriär som de lagt grunden till med studier under idrottsåren. För att ungdomar ska lyckas med elitidrott och studier är det viktigt att se till helheten. Tidigare forskning inom ”dubbla karriärer” tar utgångspunkt från det holistiska perspektivet som beskriver betydelsen av balans mellan idrott, skola och privatliv. Studierna nämner helheten som viktig för ungdomar ska må bra och kunna prestera i sin idrott och i sin utbildning. De olika forskningsstudierna utgår och lägger tyngdpunkten på idrottsdelen, idrottsmiljöerna och tränare. De pekar på betydelsen av skolan och på betydelsen av helheten idrott, skola och privatliv men går ej på djupet med hur lärarens undervisning eller elevens lärande ska utformas för bästa resultat. Diskursen som analyseras i detta arbete är ”matematikundervisning på ett idrottsgymnasium”. Forskningsfrågan som ställs och som formar diskursen lyder: Vilka är de didaktiska perspektiven i idrottselevernas utbildningsmiljö, specifikt inom matematikundervisning och vad görs viktigt i matematikundervisningen sedd som diskurs? Matematiklärarna och idrottseleverna sätts i fokus och studien undersöker, hur de beskriver olika företeelser när de ger sin bild av matematikundervisningen på skolan. Studien tar utgångspunkt från det didaktiska perspektivet/lärarperspektivet i idrottselevernas utbildningsmiljö. Data samlades in genom intervjuer med matematiklärare och en enkät till idrottselever på ett Riksidrottsgymnasium med cirka 60 idrottselever, under vårterminen 2019. I analysresultatet framstår diskursens normer, högt värderade ståndpunkter och dilemma som fem teman: ”det viktiga matematikämnet”, ”den goda idrottseleven”, ”dilemmat runt idrottselevens frånvaro”, ”strategier för stöd” och ”studieformens otydlighet”. Slutsatsen pekar på att det så tydligt frammanas en ideal bild av en framgångsrik elev, att matematikämnet värderas så viktigt och svårt utifrån sin tradition och att den specifikastudieformen för matematikundervisning för idrottselever saknar tydlig form. Studieformen kan beskrivas som lärarledd klassrumsundervisning kompletterad med olika anpassningar för att underlätta för idrottselevernas självstudier. Studiens diskursiva analys beskriver också vad som ses som framgångsfaktorer, vilket sammanfattas i idrottselevernas stora egna ansvar, motivation och förmåga att planera in och genomföra självstudier samt matematiklärarnas olika anpassningar och stöd för att underlätta idrottselevernas självstudier.