Ja’ me’ å du me’ - En kvalitativ intervjustudie om narrativets växelverkande betydelser för individ och kollektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Författare: Cecilia Winning Måwe; [2021-06-10]

Nyckelord: #Metoo; Narrativ; Berättelse; Skam; KASAM;

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka narrativets betydelse för individ ochkollektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tiokvinnor mellan 20 och 65 år, som i någon form har delat en eller flera berättelser i sambandmed #metoo. För att analysera mitt material har jag använt mig av teorier om förhållandetmellan narrativet och självet samt om narrativet som social konstruktion. Teoretikerna ärBruner, Gergen & Gergen och Engdahl. Ytterligare teorier jag har valt för en djupareteoretisk förankring är Scheff och Cooleys teorier om skam samt Antonovskys salutogenamodell. Frågeställningar: Vilken betydelse har #metoo, som ett kollektivt narrativ, förindividen? Vilken betydelse har upplevelsen av att äga sitt narrativ för individen respektivekollektivet? Vilken betydelse har individuella och kollektiva narrativ för individens känslorav skam?Studiens resultat visar att berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp formades ochskapades genom #metoo. De individuella narrativen utgör grunden för den kollektivaberättelsen som i sin tur bidrar med kontext och skapar förutsättningar för nya berättelser.#Metoo gjorde att det genererades ett kollektivt ägande av det övergripande narrativet omsexuella trakasserier och övergrepp. Detta nya kollektiva narrativ fick som resultat att skamlyftes från individen och kultur förändrades. Det skapade också möjligheter för individen attäga sin berättelse. Hos KASAMs komponenter går det att finna släktskap med narrativ teorioch ägande av narrativ. Vidare forskning behövs för att belysa dessa kopplingar ytterligare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)