Fotbollens språk-en diskursanalys av journalisters och supportrars sätt att tala om Parken-skandalen

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar diskurserna eller själv blir påverkad av diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ”Kung Fotboll” av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats. Metoden som används i kandidatuppsatsen för dels bearbetning av empiri samt för att svara på de två forskningsfrågorna består av Faircloughs kritiska diskursanalys. Faircloughs kritiska diskursanalys har sedan även används som teoretisk utgångspunkt tillsammans med Foucaults teori om utestängningssystem. Foucaults socialkonstruktivistiska perspektiv utgör även en bakgrundsförklaring till kandidatuppsatsens genomgång av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av 15 artiklar från Sydsvenskan.se samt 9 publicerade artiklar av supportrar på svenskafans.com som valts ut i en analytisk process där fokuset är hur supportrarna och journalisterna beskriver ordningsvakternas och polisernas beteende och utseende. I resultat och analys som görs på tre olika nivåer, textanalys, diskursiv analys samt analys av den bredare sociala praktiken, visar författaren att journalisternas diskurs skiljer sig från supportrarnas diskurs och att det därför föreligger en låg grad av samhällelig förändring i den omliggande sociala strukturen. Journalisterna använder en diskurs som har mindre negativa konnotationer kring utseende och beteende hos ordningsvakter och polis än den diskurs som supportrarna använder och därtill fokuserar journalisterna mer på enskilda isolerade fall medan supportrarna oftare återger beskrivningar som inte enbart återger isolerade händelser. Därefter ges det en tänkbar förklaring utefter Foucaults teori om utestängningssystem till varför relationen mellan diskurserna och den omliggande sociala strukturen ser ut som den gör. I den slutliga diskussionen gör författaren reflektioner kring metoden samt ger en återkoppling till tidigare forskning och menar att resultaten i kandidatuppsatsen kan utgöra fördjupad förståelse kring hur media väljer att fokusera vid publikbråk.