Den urbana parkens användning och potential för social interaktion : En studie av Stadsträdgården i Gävle

Sammanfattning: Urbana grönområden blir allt viktigare i det moderna samhället, inte enbart till följd av de hälsofrämjande effekter grönområden visat sig ha, utan även för sociala ändamål. Parker anses därför vara de bäst lämpade platserna för möten mellan människor med olika bakgrund och referensramar och utgör därför en viktig komponent i strävan mot ett minskat främlingskap i världens städer. Urbana parker har historiskt sett gått från att vara en plattform för eliten att visa upp sig till att bli en gemensam mötesplats för alla. Trots att parken framställs som en öppen och välkomnande plats hävdas det att användarna fortfarande utgör en homogen grupp vilket i sin tur omintetgör potentialen att främja social interaktion mellan olika samhällsgrupper. I detta examensarbete har en del av Gävles stadspark, Stadsträdgården, undersökts med avsikt att studera och kartera dess användning, användare och utbud. De metoder som har tillämpats är en enkätstudie samt observationer. Under observationerna har momenten frekvensräkning, mapping, ett kvalitativt experiment och en inventering av parkens befintliga utbud genomförts. I parken återfinns en varierad sammansättning av besökare av varierande ålder, kön och etnicitet. Del av Stadsträdgården är zonindelad utifrån användning och användare och tiden är en avgörande dimension som styr förekomsten av mänskliga möten. Social interaktion sker i mycket liten utsträckning mellan främlingar, och om det äger rum krävs en tredje komponent, exempelvis en händelse eller ett fysiskt objekt som påkallar ett gemensamt intresse. Parken saknar enligt besökarna ett flertal kvaliteter i det befintliga utbudet. I dagsläget är det oklart om någon form av medborgardialog sker vid planering av befintliga parker i Gävle.