Internrevision vid kreditgivning

Sammanfattning: Problembakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är att fokusera på det lönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill säga de förluster som dåliga kreditbedömningar innebär. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjälp av väl utformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförluster är det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. Således blir internrevisionsavdelningen en viktig länk mellan företagsledningen och den operativa verksamheten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sina kreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur en kreditbedömning skall gå till. Dessutom studeras vilket värde internrevisorernas granskning av regelefterlevnaden skapar och för vem. Författarna avser slutligen att undersöka hur internrevisionen inom de valda bankerna har förändrats sedan 1980-talet samt hur eventuella skillnader i utförandet av internrevisionen påverkar dess värdeskapande. Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa undersökningen till att endast behandla internrevisionen i Handelsbanken samt Nordea. Dessutom har en begränsning satts till att endast behandla den del av internrevisionen som handlar om att kontrollera organisationens regelefterlevnad. Metod: Uppsatsen är av deskriptiv karaktär då syftet är att undersöka och därefter beskriva hur internrevisorerna arbetar för att minska kreditriskerna inom organisationen. Vidare bygger uppsatsen på en kvalitativ metod då den har intervjuer och tolkande analyser som grund. Resultat och slutsatser: Författarnas slutsats är att de uppsatta reglerna och rutinerna för en kreditbedömning i hög grad ser likadana ut i båda de undersöka bankerna. Dessutom ser båda undersökningsenheterna internrevisionen som ett värdeskapande organ för ledningen för att på så sätt minimera bankens kreditrisker. Studien har visat att internrevisionen sedan 1980- talet har utvecklats på olika sätt i de undersökta bankerna. Således finns skillnader i dagens utförande av revisionen vilket påverkar den tillförlitlighet och relevans som uppnås genom granskningen och därmed påverkas revisionens värde. Förslag till fortsatt forskning: Författarnas förslag till fortsatt forskning är att komplettera den genomförda undersökningen med fler studerade banker. Ytterligare ett förslag är att undersöka hur förhållandet mellan de interna och externa revisorerna ser ut, då de externa revisorernas granskning idag till viss del bygger på de interna revisorernas arbete.