En lovande karriär eller hotande barriär? En studie om glastaket på universitetsnivå

Sammanfattning: I Sverige har kvinnor högre utbildningsnivå än män samt är i klar majoritet bland universitetsstudenter. Trots detta är kvinnor i tydlig minoritet på arbetslivets topp. När studierna är klara och arbetslivet tar vid skiftar dominansen. Vad händer på vägen? Termen “glastak” refererar till de hinder som finns för kvinnor att nå toppjobb. Studien ämnade undersöka om det fanns tecken på att glastaket existerar redan på universitetsnivå. Syftet var således att öka förståelse för om det bland universitetsstudenter finns könsskillnader i syn på framtida arbetsliv och nivå av stereotyphot och self-efficacy, samt hur tankar kring chefsposition och inkomstnivå relaterar till stereotyphot och self-efficacy i termer av mediering. Detta undersöktes genom en survey-metod där en internetbaserad enkät skickades ut till universitetsstudenter. Resultaten visade inga signifikanta könsskillnader i vilja att besitta hög chefsposition, kvinnliga studenter uppskattade det dock som signifikant mindre sannolikt att bli höginkomsttagare än manliga. Kvinnliga studenter upplevde också ett signifikant starkare stereotyphot än manliga, inga signifikanta könsskillnader hittades dock i self-efficacy. Vidare medierade self-efficacy också partiellt relationen mellan kön och inkomst. Slutsatsen drogs att det finns tecken på att glastaket delvis existerar på universitetsnivå i form av stereotyphot. Jämställdhet kan dock tänkas bidra till studenternas liknande ambitioner och självförmåga.