Brottsskeden kring infästning av stålpelare

Sammanfattning: En utfackningsvägg är en icke bärande väggkonstruktion, ofta av trä som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen används ibland stålpelare för att bära ovanliggande konstruktioner. Stålpelarna utsätts för laster som de måste dimensioneras för. Över och under pelarna svetsas plåtar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen. I detta examensarbete har därför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stål enligt Eurokoderna. De brottsfall som ingår i modellen är genomstansning, prägling, spjälkning, avstånd till betongkant, reducering vid håltagning i betong, tryckkraftskapacitet för fot respektive topplåtarna och böjmoment för plåtarna.   Genomstansning är ett koniskt sprött brott som sker i betongen, det spröda brottet sker direkt utan förvarning och betongplattas bärförmåga sjunker snabbt vilket kan leda till ras.  Prägling är en lokal krossning av betongen och spjälkningen innebär att på grund av tryckkraften så uppstår en horisontell dragkraft i betongen vilket kan leda till brott. Då det är svårt att uppfatta i Eurokoderna för hur avståndet mellan plåtarna och betongkanten påverkar hållfastheten har därför en beräkningsmetod framställts, likvärdigt gäller för påverkan av håltagning nära en pelare. Exempel på hål kan vara trappor, hissar eller håltagning för värmestammar till radiatorer. Plåtarna beräknas i tvärsnittsklass tre. Modellen är uppbygg så att olika dimensioner och kvalitéer väljs, hållfastheten för konstruktionen beräknas och sedan redovisa om lasten klaras eller inte. I och med det så kan till exempel olika dimensioner och kvalitéer testas fram för att få en så optimal konstruktionslösning som möjligt. Avgränsningar har gjorts. Modellen beräknar bara de olika brottsfall som ovan nämns och berör endast kvadratiska VKR- profiler och plåtar. Pelare har beräknats som ledat infäst i båda upplagen där endast tryckkrafter dimensionerat betongen och plåtarna. Under det första skedet av arbetet så har fakta inhämtning för det olika brottsfallen gjort. Fakta har hämtats från litteratur, rapporter, undersökningar, forskningar, tidigare lösningar, diskussion med branscherfarna och tidigare respektive nyare regelverk. Därefter har datormodellen gjorts, målet med modellen är att få ett snabbt resultat och en komplett redovisning. Därför är modellen uppbygg så att varje brottsfall har en egen flik och kan redovisas enskilt.  För att modellen ska kunna användas av utomstående har standardbeteckningar, bilder och kommentarer använts. Modellen har kontrollerats med diverse beräkningsexempel och program för att få ett trovärdigt/användbart resultat. Slutsats: En väl fungerande modell har tagits fram och som kan användas av utomstående byggnadsingenjörer med minst gymnasieingenjörsutbildning.