Tillbyggnad Nationalmuseum

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Arkitektur

Författare: Anton Bogårdh; [2013]

Nyckelord: Tillbyggnad; Nationalmuseum; Blasieholmen; Museum;

Sammanfattning: Uppgiften, den givna. Består i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum från år 1866 belägen på Blasieholmen. Den tänkta byggnaden är till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för både publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift är att förse Nationalmuseum med det logistiska. Där konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utställningssalar, en stor vikt läggs vid att konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare. Tillbyggnaden omfattar funktioner som en offentlig studiesal för forskare som arbetar med konstarkivet och verkstäder, magasin, konserveringsateljéer och teknikutrymmen. Utöver det logistiska innefattar tillbyggnaden ett stort antal kontorsplatser både fasta och flexarbetsplatser för personal knuten till museets verksamheter. Utöver dom givna programfunktionerna har jag valt att utöka och försökt skapa en mer publik byggnad för att generera liv åt ett kajstråk som sällan någon nyttjar trots god tillströmning av folk ett sten kast bort utan att utsätta den logistiska biten där konsten måste fraktas ostört från tillbyggnad till utställningssalar utan att krocka med den publika delen. Jag har i mitt projekt hämtat inspiration från Slottet och Nationalmuseums symboliska trappor och utifrån dom tankebanorna försökt att skapa en sekvens som kan komma att bli ett minne för besökaren. Som tar start i tillbyggnadens foajé där man tar sig ner för en 180 graders ramp och kommer ut i ett avlångt rum som fungerar hörsal vid eventuella seminarium och kan även nyttjas som en utställningssal för exempelvis mer temporära och samtida utställningar, givetvis kan även samlingen konst på papper exponeras i tillbyggnaden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)