Skogsnormens ersättning vid intrång i jämförelse med värdet av rationellt skogsbruk

Sammanfattning: Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning.För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats. Parallellt beräknades nuvärdet av rationellt skogsbruk. Normens ersättning jämfördes med det beräknade nuvärdet av skogsbruket efter att virkesvärdet subtraherats från skogsbruksvärdet.Jämförelsestudien utgick från tre fiktiva försöksfastigheter på 50 hektar vardera. På dessa var 1 hektar per fastighet intrång och föremål för ersättningsberäkningar enligt skogsnormen samt skogsbruksvärdering. De tre fastigheterna representerade områden i Västra Götaland och utgjordes av en medelgod tallmark (ståndortsindex T24), en medelgod granmark (ståndortsindex G28), samt en mycket god granmark (ståndortsindex G36). Resultatet av jämförelsen visar att skogsnormens ersättning överstiger skogsbrukets nuvärde när virkesvärdet inte inkluderas. Resultatet har varit detsamma oavsett när i omloppstiden intrånget sker och oavsett vilken bonitet skogsmarken har där intrånget sker.För att efterlikna nuvärdet av skogsbruk i äldre bestånd skulle skogsnormens mervärde kunna tas bort helt när skogen passerat åldern för tillåten föryngringsavverkning. Efter denna ålder finns det enligt nuvärdesberäkningarna för skogsbruk inte längre något mervärde i att vänta med avverkning, vid kalkylräntan 3,5 procent. Det påslag om 25 procent som gäller enligt expropriationslagen från och med 1 augusti 2010 har ökat skillnaderna vid jämförelsen mellan skogsnormen och skogsbruksvärdet. Påslaget ska enligt regeringens utredning ersätta subjektiva värden. Studien visar att påslaget leder till att fastigheter med högre bonitet ersätts med en högre summa för individuella värden. Delar av de beräkningsmetoder som används i skogsnormen saknar teoretisk grund. Metoderna är antagna av Lantmäteriet i samarbete med de större användarna av skogsnormen. Min uppfattning är att metoderna har accepterats på grund av att bättre förslag saknats. Avsaknad av en vetenskaplig teoretisk bakgrund till en metod kan orsaka problem om resultatet av metoden bör ändras.