Straffprocessuella tvångsmedel : sett från polismans perspektiv!

Sammanfattning: Denna juridiska studie beskriver på ett enkelt sätt hur Sveriges lagar och regler tillåter en svensk polisman eller hans befäl att fatta beslut om att rikta tvångsmedel mot en person som på något sätt gjort sig skyldig till ett brott. Studien kan fungera som en snabb informations bank för en nyligen examinerad polis som inte hunnit fått den viktiga erfarenheten av ”verkligt” polisarbete som är så viktig för att lära sig yrket fullt ut. Rättegångsbalkens kap 23, 24, 27, 28 behandlar de tvångsmedel som dels polisskolan tar upp under grundutbildningen men även som en polisman troligtvis oftast kommer i kontakt med i vardagen. Litteraturen kring Rättegångsbalken är mångsidig och när det gäller kommentarer till tvångsmedel finns det en uppsjö av olika författare som gett sig i kast med att försöka förklara dessa, litteraturen som denna studie grundar sig på är skriven av en mycket respektingivande överåklagare som har erfarenhet i att granska åklagarväsendet och därmed mycket kunnig inom området. Enklare frågor och oklarheter som kan tänkas finnas runt ett visst tvångsmedel blir i denna studie förklarat genom en belysning av de riktlinjer som Justitieombudsmannen satt upp, riktlinjer som därmed skall följas och genomsyra polismannens agerande. Professionellt agerande från Polisen leder till att inte i onödan inskränka de mänskliga rättigheterna, dessa rättigheter som är så viktiga i ett demokratiskt samhälle för att man skall känna förtroende och trygghet för ett rättsväsende.