Anknytningen är A och O i förskolan : hur förskollärare och barnskötare beskriver betydelsen av små barns inskolning i förskolan.

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT; Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Sammanfattning: InledningStudien behandlar förskollärares och barnskötares reflektioner kring de yngsta barnens anknytning i förskolan. I studien riktar vi främst in oss på inskolningsperioden, eftersom grunden läggs där, för anknytning mellan barn och pedagog. Arbetet handlar om vilken betydelse en god anknytning får för barnets utveckling och lärande, på kort såväl som på lång sikt. Vår utgångspunkt är Bowlby´s anknytningsteori. I studien behandlas också relevant forskning kring ämnet.Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger beskriver små barns anknytning under inskolning i förskolan. Frågeställning: Hur beskriver förskollärarna och barnskötarna att de bemöter de yngsta barnen vid inskolningen på förskolan?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. I studien ingår åtta respondenter som består av både barnskötare och förskollärare.ResultatI resultatet framgår en relativt stor medvetenhet om anknytningens betydelse för de yngsta barnen i förskolan. Barnen beskrivs få stort inflytande i val av anknytningsperson. Resultatet visar på en god vilja hos förskollärarna och barnskötarna att försöka tillgodose varje enskilt barns behov. Föräldrakontakten framkommer som särskilt viktig och betydelsefull i dessa sammanhang. Respekt för barns integritet betonas i studien. Förskollärarna och barnskötarna beskriver två olika inskolningsmetoder, traditionell långinskolning på upp till två veckor samt en snabbinskolning på tre till fyra dagar. Som trygghetsfaktorer nämns bland annat napp och innevagn. Strukturella faktorer, vilka ibland inverkar negativt på möjligheterna till anknytning, kompenseras till stor del av pedagogernas kompetens och planering. Exempel på strukturella faktorer är tidsbrist, sjukfrånvaro och stora barngrupper.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)