Konsekvenser i dagliga livet efter stroke :  En systematisk litteraturstudie

Sammanfattning: Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstår i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan på olika vis för att få fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade på syftet och frågeställningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer. Strategier som personer med stroke använde sig av var att undvika vissa situationer, utföra saker på ett annat sätt eller omvärdera betydelser av situationer. Inifrån- och utifrånperspektivet nämner att aktivitetsbegränsningar uppstår i samband med den nya livssituationen. Utifrånperspektivet nämner att personer med stroke var beroende i ADL aktiviteter på grund av sina funktionsnedsättningar och tog därför hjälp av andra. Inifrånperspektivet belyser att personer med stroke engagerade sig i nya aktiviteter och fick planera dessa i förväg. Utifrånperspektivet nämner att för personer som var beroende av elrullstol uppstod problem i samband med olika barriärer i miljön. Båda perspektiven belyser hur personer med stroke blev mindre delaktiga i sociala sammanhang efter insjuknandet och vikten av att uppnå ett bra självförtroende för att kunna hantera funktionsnedsättningar bättre. Slutsats: Det framkom att personer med stroke oavsett funktionsnedsättning har kommit på många strategier för att hantera vardagen. Socialt stöd var en avgörande faktor för att uppnå en livssituation som var tillfredställande, trots detta blev många personer med stroke mindre delaktiga i samhället. Betydelsen av socialt stöd och att kunna utföra aktiviteter självständigt efter insjuknandet av stroke är något som arbetsterapeuter borde fokusera på i utformningen av behandlingar för personer med stroke.