Arbetsmiljöns påverkan : En kvalitativ studie om socialarbetarnas uppfattning om hur deras arbete och arbetsplats påverkar den psykiska hälsan.

Sammanfattning: Syftet med studien är att få en större förståelse och fördjupad kunskap för hur socialarbetare inom barnskyddsarbete i Sverige uppfattar att deras arbetsmiljö påverkar deras psykiska hälsa. Den metodologiska utgångspunkten är av kvalitativ ansats med hermeneutisk forskningsansats där semistrukturerade intervjuer tillämpats. I studien har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) teori om krav-kontroll och stödmodellen samt Antonovskys (2005) teori om KASAM. Studiens viktigaste resultat visar på att en god relation till chef och samordnare gör det möjligt för socialarbetarna att känna en trygghet på arbetsplatsen. Vidare så anses det kollegiala stödet som viktigt i hantering av den arbetsbelastning som är periodvist hög eller ständigt hög i vissa fall. Vidare visar resultatet att de olika verksamheterna är bra på att strukturera upp personalmöten, handledning och ärendekonferenser där arbetslaget får möjlighet att diskutera och ventilera om eventuella oenigheter i arbetslaget, otydliga arbetsuppgifter, arbetsbelastning och svåra ärenden. Vidare visar resultatet att den egenvårdpraxis som socialarbetarna använder sig av främst är träning, att endast jobba på utsatta tider samt att göra saker som socialarbetarna tycker är kul på fritiden exempelvis umgås med familj eller utföra olika fritidsaktiviteter. Slutsatserna av studien visar på att det kollegiala stödet och stöd från chef/samordnare är en viktig faktor som stärker i arbetet när arbetsbelastningen är hög. En annan slutsats visar på handledning anses vara en viktig del av socialarbetarnas arbete dels för reflektion, råd & stöd samt konfliktlösningar inom arbetsgruppen. En sista slutsats är att metoderna för egenvårdspraxis bland socialarbetarna inte var något som de hade reflekterat så mycket om i sitt arbete, det kan också vara så att det ansågs som en privat del att dela med sig av.