Stadsplaneringens betydelse för segregation i svenska städer - en kartläggning av kommunernas arbete mot segregation

Sammanfattning: Segregation är ett föränderligt tillstånd som är komplext och påverkar såväl enskilda individer som samhället i stort. Exempelvis är stadsplaneringen en bakomliggande orsak som kan påverkar segregationen i en stad. För att det verkligen ska kunna ske en förbättring är det emellertid av stor vikt att åtgärder vidtas på olika plan och av olika aktörer. Det ursprungliga syftet bakom arbete är att utreda stadsplaneringens påverkan på segregationen i svenska kommuner. Syftet med rapporten är därav att kartlägga kommunernas pågående arbete med att motverka segregation genom stadsplanering. Arbetet syftar också till att konstatera huruvida genomförda åtgärder följs upp och utvärderas. Dessutom identifieras verktygens påverkan på segregationen och det utreds om stadsplanering är ett tillräckligt verktyg för att bryta den. Rapporten består dels av en litteraturstudie, dels av en empirisk studie. Den empiriska studien har genomförts genom intervjuer med tolv svenska kommuner och ett kommunalt bostadsbolag. Insamlad information har bearbetats genom en kvalitativ analys. De stadsplaneringsverktyg som kommunerna använder sig av för att motverka och minska segregation kan delas in i två kategorier: icke-fysiska och fysiska verktyg. De icke-fysiska verktygen syftar till att möjliggöra användningen av de fysiska verktygen. Avgörande för hur arbetet inom stadsplanering mot segregation ser ut och vilka verktyg som tillämpas är bland annat politisk styrning, kommunalt markinnehav, kunskapen hos de yrkesverksamma samt hur segregationen ser ut inom kommunen. Vad gäller hur kommunerna arbetar med uppföljning och utvärdering kan konstateras att detta arbete, i dagsläget, inte görs i önskvärd utsträckning. Detta uppges bero på att det saknas resurser i form av tid och pengar, det är svårt att veta hur lång tid efter färdigställande av ett projekt som resultaten är representativa samt att det är svårt att fastställa samband mellan åtgärd och effekt. Möjligheten till uppföljning påverkas även av att stadsplanering är ett långsamt verktyg. På grund av den begränsade mängden uppföljning som finns att tillgå har det varit svårt att bedöma verktygens effekter. De faktorer som har kunnat identifieras som betydelsefulla för resultatet utöver vilka verktyg som tillämpas är följande: i vilken ordning verktygen tillämpas, i vilka områden verktygen tillämpas samt hur verktygen tillämpas. Dessutom kan konstateras att verktygen inom stadsplanering inte är självständiga då de i viss mån är beroende av varandra och i många fall dessutom är beroende av sociala åtgärder. Slutstsen är att svenska kommuner i dagsläget tillämpar en rad olika verktyg av såväl icke-fysisk som fysiskt karaktär, vilka gett upphov till varierande resultat i de studerade projekten. I och med att kommunerna idag inte arbetar med uppföljning samt utvärdering som de hade velat hade ett system för detta arbete behövts: ett system för entydiga resultat som yrkesverksamma har tillgång till i syfte att effektivisera sitt arbete mot segregation och främja kunskapsutbyte kommunerna emellan. Avslutningsvis kan sägas att stadsplanering kan skapa förutsättningar för en icke-segregerad stad men det krävs en mängd andra åtgärder för att se till att det skal som stadsplaneringen skapar fylls med önskvärda kvaliteter.