Så blir du trendig och attraktiv!

Sammanfattning: I många år har massmediala fenomen såsom modetidningar haft oerhörd läsarpopularitet. Särkilt i kretsar om yngre kvinnor ser man ideligen att just modetidningar är väldigt eftertraktade. Mina ambitioner med den här utredningen var främst att titta närmare på orsaker som ligger bakom denna popularitet, och dessutom att försöka belysa hur en konsument påverkas genom att läsa tidningar av den här typen. Syftet låg därför delvis i att finna en ökad förståelse för hur olika sociala värderingar förmedlas och uppfattas. Jag misstänkte i början att innehåll i modetidningar är laddat med särskilda värden – värden som tenderar att starkt influera. Jag anade också att budskap i tidningarna, såsom budskap gällande trendighet, sociala kön eller ideal, undermedvetet eftersträvas av konsumenterna. Ett visst behov av att få berättat för sig hur man ska fungera i ett nutida samhälle känns kanske som en förhållandevis enkel och lämplig väg att gå. Metodverktyget jag valde att utnyttja vid min undersökning var fokusgruppsintervjuer. En sådan form av gruppintervju innebär att utvalda personer med relevant bakgrund samlas för att debattera och belysa olika frågeställningar. Då den här formen av kvalitativ metod är ganska vanlig vid marknadsundersökningar, kände jag att den passade bra även vid min undersökning. Jag valde att samla tre stycken tjejer/unga kvinnor vid varje intervjutillfälle, och sammanlagt hölls tre samtal. Med underlag bland annat i några samhällsvetenskapliga teoretikers idéer känner jag att jag nådde ett givande resultat. Jag har kommit fram till att Baumans tankar rörande människans ägandebegär av det som samhället stämplar som trendigt absolut kan kopplas till sättet man värderar en modern, attraktiv pryl eller tjänst. Jag har också bekräftat att man kan koppla Goffmans tankar kring Jaget och maskerna till ett beteende vanligt framställt i modetidningar: sättet ett team (exempelvis kvinnor) strävar efter att göra folkmassan i publiken (exempelvis män) nöjda och belåtna. Dessutom menar jag att Thompsons teori angående ideologi och modernitet lätt kan identifieras i sammanhang med modetidningar. Jag har upptäckt att ett budskap får sin mening först då mottagaren tolkar det, och att sändarna ständigt anspelar på hur de tenderar att uppfattas då de framställer ett material.