Massivträbyggnader : En jämförelse mellan byggbranschens ambitioner och dagens kunskapsläge

Sammanfattning: Dagens samhällsdebatt handlar till stora delar om klimatförändringarna och hur vi människor ska göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är något som också speglat av sig på byggbranschen då efterfrågan på flerbostadshus i massivträ ökat kraftigt de senaste åren. När det tals om massivträ är det oftast korslimmat (KL) trä som avses. KL-trä som det benämns, består av flera skikt av träskivor som korsvis limmas ihop. Fördelarna med KL-trä är flera, det har bland annat en hög bärförmåga i förhållande till sin vikt samt kan prefabriceras i stora partier vilket minskar uppförandetiden.  Det är dock inte helt problemfritt att uppföra höga byggnader i massivträ eftersom det är ett brännbart material som bidrar till en ökad brandbelastning. Med ett större hållbarhetstänk ökar också arkitektens ambitioner gällande användning av KL-trä och det har upptäckts flera fördelar med att utnyttja obehandlat KL-trä som invändiga ytskikt. I detta arbete har fokus legat på att jämföra vilka ambitioner branschen har gällande mängd av obehandlat KL-trä på invändiga väggar med dagens forskning och det rådande kunskapsläget med avseende på brandskydd. Med resultatet av jämförelsen i beaktning var målet att ta reda på vilka utmaningar som branschen behöver lösa för att gå vidare med ambitionerna. En litteraturstudie utfördes för att få en större kunskap om KL-trä samt vilka krav som ställs på det byggnadstekniska brandskyddet. Litteraturstudien behandlade även dagens kunskapsläge i form av brandtester som utförts i Europa och Nordamerika. Genom den kvalitativa intervjustudien undersöktes arkitektens ambitioner samt träbyggnadsbranschens kunskapsläge gällande brandskydd i flerbostadshus i massivträ.  En viktig förutsättning när det gäller brandskydd i massivträbyggnader är att stommen behåller sin bärande förmåga under hela brandförloppet samt att det är förutsägbart. För att brandförloppet ska bli förutsägbart ska branden självslocknat då all lös inredning brunnit eller alternativt släckts av sprinkler. Flerbostadshusen som behandlas i arbetet antas vara högre än tre våningar vilket innebär att obehandlad KL-trä ej uppfyller ytskiktskraven som ställs i Boverkets byggregler. Brandtesterna som studerats bekräftar att en förutsättning för att självslockning ska ske är att delaminering inte inträffar. För att delaminering inte ska ske krävs det att limmet har hög värmebeständighet samt att inbränningen inte når den första limfogenen. Utan delaminering lyckades ett försök uppnå självslockning i ett rum bestående två motstående väggar av KL-trä, fler lyckade tester behövs dock för att lösningen ska tillåtas.  När arkitekten arbetar med byggnader i massivträ är dennes ambition att utnyttja träets samtliga fördelar. Detta vill uppnås genom användande av obehandlad KL-trä på så många väggar som möjligt. I dagsläget är det inte rekommenderat då kunskapen i branschen behöver bli större samt att den inte har råd med en katastrof. För tillfället rekommenderas det att höga byggnader i massivträ utförs med ett utökat brandskydd i form av både brandskyddslack och sprinkler. I uppförandet av en byggnad i massivträ är det viktigt med kvalitetssäkring av brandavskiljande detaljer för att hindra brandspridning från att ske. I förvaltningsstadiet gäller det att säkerställa funktionen av det passiva brandskyddet, därför är det otroligt viktigt att även bostadsrättsägare är medvetna om brandskyddet i byggnaden samt hur det underhålls.