Påverkar en maxning i stöt efterföljande prestation i en högintensiv styrketräningssekvens, hoppförmåga och självrapporterad muskeltrötthet : En crossoverstudie av Crossfitatleter

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

Författare: Sandra Gullberg; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund: Crossfit är en högintensiv träningsform som blivit populär på senare år i alla åldrar för att hålla sig i form. Crossfit använder sig både av anaerob och aerob träning där uthållighet, styrka, explosivitet, balans och koordination kombineras på olika sätt. Att få ökade kunskaper kring hur olika delmoment inom Crossfit påverkas av varandra kan bidra till förbättrat träningsupplägg. Tidigare forskning har visat att styrketräning inte påverkar efterföljande uthållighetsträning men att tung styrketräning med kortare vila ger en försämring av prestation och teknik. Få studier har studerat tung styrketräning med efterföljande WOD inom Crossfit. Därför behövs mer forskning för att studera träningens olika moment och påverkan. Syfte: Det primära syftet var att studera hur en maxning i stöt påverkade efterföljande prestation i en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens samt vertikal hoppförmåga inom Crossfit. Det sekundära syftet var att studera hur en maxning i stöt före en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens påverkade självrapporterad muskeltrötthet. Metod: Samtliga testpersoner (TP) var medlemmar i ett Crossfit center och hade erfarenhet av stöt och Crossfit. Datainsamlingen genomfördes vid två olika testtillfällen. Vid det ena testtillfället utfördes en uppvärmning, deluppvärmning till startvikterna och en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens med 30 stötar så fort som möjligt. TP rapporterade sin muskeltrötthet genom Borgskalan och genomförde ett Sargent jump. Vid det andra testtillfället utfördes samma uppvärmning med en maxning, 1RM (one repetition maximum) före den standardiserade högintensiva styrketräningssekvensen och därefter utfördes samma delar som vid testtillfälle ett. Resultat: Femton TP, åtta män och sju kvinnor deltog i studien. Resultatet visade en signifikant skillnad (p=0,001) för prestationen, där tiden var sämre med en föregående maxning innan den standardiserade styrketräningssekvensen. Maxningen påverkar inte resultatet avseende hopphöjd (p=0,063) eller självrapporterad muskeltrötthet (p=0,791). Konklusion: Studien visade att maxning i stöt påverkade styrketräningssekvens negativt och indikerar på att längre vila krävs efter maxning och en kombination med uthållighet skulle vara att föredra. Det fanns ingen skillnad i hopphöjd och det indikerar på att kombinationsträning av styrketräning och vertikala hopp kan vara en fördel inom Crossfit. Det krävs mer forskning inom området och för vidare forskning skulle det vara intressant att studera en större population och skillnader mellan män och kvinnor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)