Privata sjukvårdsförsäkringar - Omfattning, utveckling, hotbild samt behov av ytterligare lagstiftning

Sammanfattning: Diskussionen om vården har varit het de senaste åren. Klagomålen och trycket på framförallt primärvården har ökat. Antalet dagar en person får vänta på tid för att komma till vårdcentral, för att sedan vänta ännu längre efter remiss till specialist, och ytterligare en gång för att komma till operation eller till annan ytterligare vårdgivare har ökat till att bli månader per besök. Politikerna har löst problemet genom att införa bonussystem för regionerna om de lyckas hålla nere väntetiderna inom referenstiderna. Många arbetsgivare och även privatpersoner har löst problemet genom att skaffa en privat sjukvårdsförsäkring - något som försäkringsbolagen har satsat hårt på de senaste åren. Uppsatsen behandlar de problem som potentiellt sett skulle kunna uppkomma om ingen ytterligare offentlig reglering görs på försäkringsområdet samt om det är hållbart på längre sikt. Genom uppsatsen har utretts om det behövs någon ytterligare lagstiftning på området. Dessutom jämförs med hur en del andra länder har hanterat de privata sjukvårdsförsäkringarnas frammarsch. Sveriges lagstiftning är något svag på området och försäkringsbolagen har stort handlingsutrymme. Selektivt kan försäkringsbolagen välja bort de försäkringstagare som ingår i en grupp som tenderar att ha ökad risk för sjukdom och därmed större kostnader för försäkringsbolaget. Privata sjukvårdsförsäkringar strider inte mot Sveriges lagstiftning, trots att det system som växer fram i praktiken inte överensstämmer med de grundläggande värderingar om alla människors lika värde som uttrycks i hälso- och sjukvårdslagen.