Kvalificerade andelar i fastighetsförvaltande fåmansföretag

Sammanfattning: Dagens regler om beskattning av fåmansföretag härstammar från 1990 års skattereform. För att undvika att ägare till fåmansföretag avstod från att ta ut lön och istället tillgodogjorde sig upparbetad ersättning genom utdelning eller realisationsvinst infördes speciella skatteregler. För att omfattas av reglerna krävs det att man äger kvalificerade andelar i ett fåmansföretag. I förhållande till förvaltande fåmansföretag har kritik riktats mot reglerna. Detta mot bakgrund av att ett direkt innehav av tillgångarna beskattas i inkomstslaget kapital. Dessutom har det pekats på att vinster som uppstår genom värdeökning på fastigheter eller aktier inte utgör sparade arbetsinkomster och därför inte borde beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna uppsats undersöker vad som utgör kvalificerade andelar i fastighetsförvaltande fåmansföretag. Fokus i framställningen ligger på rekvisitet verksam i betydande omfattning i 57 kap. 4 § Inkomstskattelagen. Uppsatsen diskuterar även reglerna kritiskt mot bakgrund av dess ursprungliga syfte; att undvika och neutralisera skatteeffekterna av inkomstomvandling. Genom studier av inkomskattelagen, dess förarbeten, rättspraxis och doktrin ämnar uppsatsen fastställa gällande rätt avseende kvalificerade andelar i fastighetsförvaltande fåmansföretag. I analysen konstateras att de två viktigaste kriterierna i bedömningen om andelarna är kvalificerade eller ej är vilken typ av arbetsuppgifter som utförts och hur många timmar arbetsuppgifterna omfattat. Hur vinstgenereringen faktiskt har skett ska inte beaktas. Slutligen kan det ifrågasättas hur väl reglerna fyller avsedd funktion. Delvis eftersom det spelar stor roll vilken form man väljer att äga en fastighet genom, men också eftersom det takbelopp som införts omfattar både förvaltande bolag och bolag som ursprungligen inte skulle omfattas av något undantag överhuvudtaget.