Förhörsteknik : Vittnesaspekten

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Polisutbildningen; Umeå universitet/Polisutbildningen

Sammanfattning:

Polisen i Sverige ligger många år efter sina kollegor framförallt i England och USA när det gäller att använda sig av psykologiska kunskaper när man håller förhör. Vittnesutsagan och vad man får fram för uppgifter är till mångt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret är en så viktig del av bevissäkringen i en utredning är det en väldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i ämnet vittnesförhör och vittnespsykologi är att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan få en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en människa fungerar och varför man reagerar på vissa sätt kan lära sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra på ett bra och givande sätt. Genom att studera litteratur skriven av forskare inom området förhör och rättspsykologi har vi fått en djupare förståelse av vad som inverkar på ett vittne och hur människans minne fungerar. Vi har också fått en inblick i kommunikationens värld och hur vi som poliser ska bemöta ett vittne för att få den bästa och mest tillförlitliga vittnesutsagan. Vi har även använt oss av en kvalitativ metod som består i att intervjua Ulf Holmberg, kriminalinspektör och universitetslektor i psykologi, som forskar i ämnet. Vi har genom våra studier sett att det finns väldigt långt gången forskning på området, även inom Sverige, och en mängd metoder att tillgå för att få en bra vittnesutsaga. Vi har i vårt arbete tagit upp tre metoder som finns och används.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)