Demokratiuppdragets dilemman i undervisningen: En studie om normalitet och avvikelse samt reproduktionen av vär[l]den

Sammanfattning: Många lärare tycker att skolans uppdrag att utveckla både kunskaper och demokratiska värden hos eleverna är svårt att genomföra. Kan undervisning verkligen både bidra till att utveckla samhället samtidigt som skolan ska fostra, bevara och reproducera vissa normer, tankar och värden? Syftet med uppsatsen är att skildra hur elever och deras lärare beskriver och förhåller sig till bärande begrepp i det demokratiska uppdraget, såsom demokrati, värdegrund och medborgarkompetens. Empirin i uppsatsen är insamlad på 17 olika skolor under våren 2012 och tidigare bearbetad med utgångspunkt från skollagen. I denna uppsats beskrivs och tolkas det empiriska materialet utifrån sociologisk grund. Som helhet har studien uppmärksammat en låg grad av praktiknära elevinflytande, öppna samtal, kritiskt- eller normkritiskt tänkande, även om det också visats prov på det motsatta. Studien har funnit en klyfta mellan vad lärarna sa sig göra och vad som faktiskt ägde rum vid de 230 lektionsobservationer som genomfördes. Den medborgarkompetens som eleverna ges möjlighet att tillägna sig tycks vara beroende av den enskilde lärarens egen medborgerliga kompetens och därmed förmåga att uttolka uppdraget och omsätta detta i undervisningspraktik. De förväntningar lärarna har på eleverna verkar påverka vilka demokratiska kompetenser som läraren anser vara av vikt för eleverna. Vid en sociologisk analys av materialet har ett flertal diskurser framträtt. Diskurserna är överlappande och kan knytas samman på ett flertal sätt. I uppsatsen förs en diskussion utifrån teman som Det Normala och det Avvikande, Reproduktionen av Vär[l]den, samt, Demokratin och Den Ideale Samhällsmedborgaren.