Synnerligen grov misshandel - En utredning av gällande rätt och kritisk granskning av 3 kap. 6 § andra stycket brottsbalken

Sammanfattning: 2010 års straffrätts reform initierades som en reaktion på att straffen för de grövsta formerna av misshandel endast dömdes ut i den nedre fjärdedelen av straffskalan. Reformen medförde bl.a. att straffskalan för grov misshandel i 3 kap. 6 § delades upp i två stycken, där andra stycket med en strängare straffskala på fyra till tio år skulle vara tillämplig för synnerligen grova fall. De grövsta fallen skulle därigenom förskjutas från första till andra stycket. Denna uppsats har utrett denna bestämmelse i ljuset av syftet med reformen. För synnerligen grov misshandel gäller samma omständigheter som för grov misshandel. Därutöver ska misshandeln vara försvårande i förhållande till första stycket. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas om skadan varit bestående, hänsynslösheten varit synnerlig samt förorsakat ett synnerligt lidande. Bestämmelsen omfattar även tortyrliknande misshandel, men inte sådan tortyr som avses i t.ex. FN:s tortyrkonvention. Bestämmelsen berör inte tortyr i en bredare kontext. Särskilt betydelsefullt för andra stycket har fallet NJA 2011 s. 89 varit. HD ansåg där att en mycket grov misshandel mot en försvarslös man inte var tillräckligt svår för att tillsammans med livshotande skador, vara synnerligen grov. Av fallet framgår att det krävs mycket i övrigt om skadorna inte varit bestående. Även hovrätternas praxis visar på att det krävs en hänsynslöshet som går utöver vad förarbetena ger uttryck för. I en undersökning av tingsrätternas praxis framgick att diskussioner i domskälen främst kretsar kring hänsynslösheten. I den helhetsbedömning som är avgörande i varje enskilt fall tenderar de enskilda omständigheterna att betraktas som rekvisit snarare än vägledande. Vid utformingen av 3 kap. 6 § diskuterades andra alternativ än att dela upp straffskalan, t.ex. att införa en egen rubricering eller att göra straffskalan snävare. Kritik riktades även mot att ”synnerlig” hänsynslöshet var för otydligt definierat. I grannlandet Danmark har motsvarande misshandelsbrott tillämpats med större fokus på helhetsbedömningen och större flexibilitet när det gäller de särskilda omständigheterna. Andra stycket hade på liknande sätt kunnat utformas med färre förstärkningsord och med större fokus på en övergripande helhetsbedömning. Reformen medförde även ändringar i 29 kap., däribland 1 §. Ändringen innebar att det vid bedömningen av straffvärdet, särskilt ska beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på liv, hälsa eller trygghet till person. Förändringarna har emellertid haft liten effekt och straffvärdena döms fortfarande ut i den nedre fjärdedelen av straffskalan. Kritik har även riktats mot att dessa ändringar går i strid med övrig straffmätningssystematik. Regeringen har nyligen initierat en utredning genom dir. 2013:30. Utredningen ämnar se över straffskalan i 3 kap. 6 §, i syfte att uppnå den straffskärpning som var menad med 2010 års reform.