Medborgarfabriken: produktionen av den (o)hållbara samhällsmedborgaren i den svenska skolan?

Sammanfattning: Vi står kanske inför en av vår tids största samhällsutmaningar då forskare menar att vi är på väg att möta den sjätte massutrotningen. Kontinuerligt rapporteras det om hur djurbestånd dör ut och om diverse klimatkatastrofer vilket till stor del beror på mänsklig aktivitet. Skolan är en av samhällets främsta institutioner som socialiserar barn och unga och spelar en viktig roll i en eventuell framtida omställning. En marknadisering har dock skett av det svenska skolsystemet som styrs av nyliberala värden där fokus har flyttats från att vara ett kollektivt projekt till att handla om individens val och ansvar. Syftet med studien är att studera diskurser om hållbar utveckling inom den svenska skolan och undersöka hur de eventuellt tolkas och omformuleras i relation till den marknadisering som skett. Kvalitativa intervjuer har genomförts med skolpersonal. Materialet har analyserats utifrån Michel Foucaults teorier om diskurser och makt och med hjälp av metaforer, där skolan ses som fabriken där elever produceras till att bli varor, framtida samhällsmedborgare. Analysen visar att skolan, fabrikerna, främst fokuserar på kunskapsuppdraget, snarare än fostranuppdraget, för att säkerställa skolans maktposition på marknaden vilket görs genom diverse disciplineringstekniker som exempelvis ökad målstyrning, betyg i tidigare ålder och ökade kunskapskrav. Den huvudsakliga slutsatsen är att en ”marknadiserad hållbarhetsdiskurs” har identifierats, en diskurs som underordnas den marknadsdiskurs som råder i den svenska skolan. Majoriteten av arbetet som bedrivs, tankar om hållbar utveckling och möjliga interventioner är framförallt styrda av nyliberala värden och faktorer av antropocentrisk karaktär som handlar om att stärka skolans eller statens position, snarare än att ha fokus på de globala samhällsutmaningar som vi alla står inför. Detta tyder på att arbetet med hållbar utveckling präglas av den ”individualiserade andan”. Frågan är också i vilken grad hållbar utveckling får lov att ta plats inom den svenska skolan då prioritering av hållbar utveckling framför kapitalism och tillväxt kan ses som ett hot mot statsmakten.